Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
oorganiska ting. Det kol, kväfve, väte, syre, hvaraf en
djurkropp består, är alldeles detsamma som det, som vi påträffa
i oorganiska förbindelser. Ständigt omsättes oorganisk materia
i organisk, liksom nya djur- och växt-kroppar ständigt
uppstå. Finnes det en absolut början för själslifvet? Finnes
det en uralstring? Man måste svara, att liksom hvarje fysisk
företeelse är en ny kombination af ursprungliga elementer,
så är äfven hvarje “själ“ blott en kombination af
ursprungliga psykiska elementer. Hylozoismen tränger sig
oemotståndligt på den nya biologien. I allt finnes således en inre
sida, en “själ“. Är det då icke orimligt att på så sätt
utrusta den döda och orörliga materien? Jo, men
orimligheten ligger i antagandet af en död och orörlig materia. En
sådan är blott ett falskt begrepp. Den modärna
naturvetenskapen vet ingenting om en sådan. Kunskapsteorien
uppvisar därjämte, att allt kroppsligt är fenomen. Men hvad är
det då i sig själf? På en punkt, säger P., komma vi fram
till väsendet, “en hvar vet om sig själf, hvad han är, utom
det att han för andra och sig själf ter sig som en organisk
kropp; han vet om sig såsom ett kännande, viljande,
förnimmande, tänkande väsen. Och detta är hvad han kallar
sitt egentliga jag. Och från denna punkt tolkar han nu
världen utom sig. Liknande fenomen häntyda på en liknande
inre tillvaro. “ I denna uppfattning, att den materiella världen
är fenomen och att det, som i den ter sig, är något med
vårt inre lif besläktadt, består den objektiva idealismen.
Obenägenheten att intaga den ståndpunkten beror på den
allmänna trögheten hos tanken, som gör, att människorna låta
uppfattningen behärskas af den sinliga åskådningen, och som
hindrar dem att arbeta ut den af tanken fordrade
ståndpunkten längre än den rent af tvingas fram. Men äfven ett falskt
begrepp om själslifvet, dess innehåll och form, lägger hinder
i vägen. Två slag af själsliga funktioner brukar man antaga:
föreställningar och viljeyttringar. Allt efter som man i de
förra eller i de senare ser det väsentliga, gent emot hvilket
det andra är något tillfälligt eller sekundärt, får man en
olika bild af själslifvet. Den förra åskådningen, som i
intelligensen ser själens grundförmögenhet, är den intellektua-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
