Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
eller den panteistiska världsvyen är den mest berättigade.
Utvecklingsläran hvarken förutsättes eller gynnas af en
atomistisk metafysik. Genom granskning af atomteorien kommer
emellertid P. till det resultatet, att den icke kan vara den
vetenskapligt tillfredsställande åsikten. Och i själfva verket
är väl kritiken af atomismen (såsom metafysik) i våra dagar
slutgiltigt genomförd, i all synnerhet genom naturvetenskaplig
kunskapsteori. Det återstår panteismen. Låter den
genomföra sig? Ja, ty “värkligheten är ett enhetligt väsen;
allenhetens väsen uppenbarar sig för oss, för så vidt det öfver
hufvud blir uppenbaradt, i värklighetens båda sidor, naturen
och historien; samt den universella växelvärkningen inom
den materiella världen är uppenbarelsen af den inre, estetiskt
teleologiska nödvändighet, med hvilken allenheten utvecklar
sitt väsensinnehåll i en mångfald af öfverensstämmande
modifikationer, i en kosmos af konkreta idéer. “ Denna åsikt, menar
P., är den, som enklast låter oss konstruera värkligheten och
genom densamma blir det oss möjligt att åt lifvet ge den
ställning och det värde i universum, utan hvilket det, och
därigenom vi själfva, blir en oändlig, olöslig gåta. Det är
dock icke Paulsens mening, att denna hans vy öfver världen
låter sig strängt bevisas. Den kan icke demonstreras för de
skeptiska andarne. Men ingen annan teori kan bevisa denna
vys oriktighet, och alldenstund värkligheten aldrig för
människo-anden blott kan vara ett “mekaniskt system“ utan är både
andens hem och det väldiga lifs- och kamp-fylda drama, i
hvilket den har sin uppgift i samband med andra viljor, så
lämnar ensamt denna teori de enklaste medlen för
värklighetens utbildning till en världsbild. En världsåskådning måste
nämligen vara sådan, att den låter människan begripa, huru
i världen viljor kämpa för ändamål och huru de få sin
historia. Ytterst är det alltid det som människan vill, som
afgör synpunkten, ut från hvilken konstruktionen och
tolkningen af universum utgår. Äfven det religiösa behofvet bör
kunna känna sig tillfredsställdt af ett panteistiskt gudsbegrepp.
Religionen är hvarken kunskap eller handling utan
konstitueras af tvänne habituella känslotillstånd: vördnad och
tillförsikt, gudsfruktan och gudsförtröstan. Det ena är känslan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
