Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
Med detta har jag naturligtvis alls icke velat identifiera
Norströms kritiska frihetslära med Spinozas matematiskt
demonstrerade metafysiska nödvändighetslära. Men det synes
mig illustrera, vilka svårigheter lösningen, ja, själva
formuleringen av den sista och högsta uppgiften för en kritisk
frihetsfilosofi innebär, den uppgiften att finna en syntes av det
individuella frihetslivet med de överegoistiska
enhetsmak-terna. “Vad dessa enheter äro i sig förmå vi icke fatta“,
säger Norström, “deras tidlösa kärna är undanryckt varje
vårt omdöme... Deras i-sig öppnar sig väl för vår känsla
såsom värde men ej för vårt logiska tänkande, som alltid
kräver en viss åskådlighet/4 Och det är, såsom Norström
på annat ställe säger, en för vårt abstraherande förstånd
olöslig uppgift att helt förbinda med varandra de olika och
motsatta synpunkter, som här med nödvändighet tränga sig
på tanken, personlighetens och det ideala värdets synpunkter.
“Blott livet förmår momentvis övervinna den abstrakta
söndringen. Närmast livet kommer i detta stycke intuitionen,
alla idealistiska filosofemers övre gräns.44
Vi få dock icke tro, att Norström velat förorda
intuitionen såsom en ny filosofisk metod å la Bergson. Intuitionen
är enligt hans yttrande i kritiken av denna filosof såsom
metod metodlöshet, den är såsom filosofi eller psykologi ett
asylum ignorantiae. I en vetenskaplig psykologi åter betyder
den omedelbar helhetsuppfattning och intet annat. Sådana
helhetsuppfattningar känna vi blott två: uppfattningen av
varje verkligt föremål i rum och tid och av jaget. Men vill
jag filosofera måste jag utgå från åskådningarna och omforma
dem till något, som vi kalla begrepp.
Nej, icke i Bergsonsk mystik utmynnar den Norströmska
filosofien, men väl måste enligt Norström allt vetenskapligt
tankearbete utmynna i religiöst liv och därifrån aldrig
fullständigt skiljbar.poszYm religionslära — icke i metafysik. Det
är ju en av hans grundtankar, ätt sanningen är en form av
det goda. Han kräver med Kant och Fichte det praktiska
förnuftets primat. 44 Veta har mening och betydelse blott i
förhållande till vilja, och då viljan alltid syftar till det ur
någon synpunkt goda, blott i förhållande till en vilja, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
