Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
vill det goda, d. ä. vill främja livet. “ Därav framgår, att
enligt denna filosofi viljan och viljans frihet äro betingelser
för all teori, och då förnekelse av frihet även är teori,
betingelse för förnekelsen, som således upphäver sig själv.
“Det finnes“, har Norström en gång skrivit, “blott ett
sätt att rädda den andliga friheten. Det är att på det hela
taget ställa livet i tecknet, icke av det jag vet utan av det
jag tror, hoppas, drömmer om och vill.“ Och till slut är det
i religionen, som människan i form av känsla upplever det
obetingade och absoluta värde, som ger mening åt hennes
liv och ledning åt hennes vilja.
Men i vår reflexion äro Gud, religion, frihet och liv dock
tankar, vilkas betydelse och giltighet utgöra ett problem
för den kritiska filosofien, ett problem, som Norström i sitt
sista arbete försökt ge en intressant lösning.
Ehuru ofullbordat och utan den sista avgörande och
klargörande utformningen ger oss dock Norströms sista bok både
en god inblick i tänkarens kritiskt idealistiska filosofi och en
skarpsinnig utredning av ett av filosofiens och kulturens
centralproblem. Den visar vad detta problem innebär för
modernt filosofiskt tänkande och vilka vetenskapliga resurser
stå till förfogande för dess lösning.
Detta verk är ej blott ett betydande och intressant inlägg
i en vetenskaplig specialfråga. Det är mer redan därför, att
frihetsproblemet vidgar sig till filosofisk universalitet. Men
det är mer även därför, att det som all äkta filosofi är en
kraft till andlig befrielse och fördjupning.
Fil. kand. Elof Åkesson har på författarens uppdrag
redi-’ gerat och utgivit skriften. Alla den vetenskapliga odlingens,
särskilt filosofiens vänner i Sverige böra känna sig
tacksamma för den noggrannhet och pietetsfulla omsorg, med
vilken han fullgjort sitt värv.
(Sv. Humanistisk Tidskrift 1917, sp. 343—352).
\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
