Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
ju äfven en mera skissartad och “förutsättningsfull“
undersökning få sitt värde genom att utreda vissa ur sitt
sammanhang uttagna tankeförbindelser och problemställningar. Det
gäller närmast just det sista, nämligen att lämna ett bidrag
till att uppställa mer än att lösa några viktiga problem.
Jag anger först i korthet min ställning till frågorna om
hvad som menas med vetenskaplig begreppsbildning i
allmänhet och speciellt historisk begreppsbildning. Hvarje
vetenskap är ur logisk synpunkt en uppgift. Den är en ständigt
fortgående verksamhet, som söker bilda ett sammanhängande
helt af giltiga omdömen och begrepp om ett gifvet föremål.
Därvid har begreppet eller termen föremål den helt
obestämda betydelsen af ett i erfarenheten på något sätt
förekommande material. För att förstå en vetenskap är det
nödvändigt att strängt särskilja de problem, som röra materialet,
från dem, som röra begreppsbildningen, och detta har
naturligtvis sin giltighet, må undersökningen afse vetenskapen i
dess helhet eller vissa af dess moment. Här uppställer jag
såsom ett axiom, att materialet är på något sätt till före och
oberoende af den vetenskapliga bearbetningen och att
materialet icke redan i sig själf äger de former, vetenskapen sträfvar
att bibringa detsamma. Med afseende på de historiska
vetenskaperna utgår jag från, att deras uppgift är bildandet af en
sammanhängande kunskap om verkligheten eller ett stycke
verklighet, såvidt detta föremål betraktas såsom ett
individuellt skeende. Denna min uppfattning står otvifvelaktigt i
öfverensstämmelse med karaktären af det faktiskt bedrifna
historiska arbetet, liksom den i den logiska litteraturen fått
sin bearbetning och begrundning, utförligast af Heinrich
Rickert.
Problemet är: i hvilket förhållande stå verklighet och
kausalitet å ena sidan till den historiska vetenskapens material,
å den andra sidan till den egentliga begreppsbildningen?
Betingelsen för att kunna komma till ett giltigt svar på denna
fråga är tydligen, att begreppen verklighet och kausalitet äga
fullt entydig mening. Men detta är så långt ifrån fallet, att
knappast några andra filosofiska termer te sig såsom ett så
motsägande och oklart aggregat af omdömen, som dessa göra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
