Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
Problemlösningen är här egentligen problemupplösning. Det
gäller att särskilja, innan man kan sammanhålla. Jag nämner
med afseende på verklighetsbegreppet trenné betydelser, som
det gäller att icke sammanblanda, den empiriska verkligheten,
som upplefves och erfares, den sanna verkligheten och den
omedelbara verkligheten. Det gäller att pröfva, i hvilket
förhållande hvart och ett af dessa begrepp står till kunskapen.
Med afseende på kausalbegreppet måste man skilja mellan
kausalkategorien, de empiriska och individuella
kausalrelatio-nerna, kausallagarna, den historiska kausaliteten och
kausal-principen.
Det verklighetsbegrepp, till hvilket alla andra på ett eller
annat sätt hänföra sig, är den empiriska verkligheten, den
verklighet, i hvilken människan lefver och verkar. Den
vetenskapliga människan är ju själf en verklighet, som erfares och
som erfar och intar ställning till andra verkligheter. Endast
den i erfarenheten förefunna verkligheten kan vara material
för vetenskapen. Den sanna verkligheten, liksom den s. k.
omedelbara verkligheten äro begrepp, som uppstå vid
människans försök att uppfatta och i kunskapen behärska
verklighetens ständigt flytande och oöfverskådligt mångfaldiga
innehåll. Men de äro äfven produkter af en begreppsrealistisk
uppfattning af kunskapen. Hvad som är riktigt och sant i
ett vetenskapligt förklaringssammanhang, det fattas som den
egentliga verkligheten. Forbindes den kunskapsteoretiska
af-bildsteorien med rationalismen kommer man till begreppet
om den sanna verkligheten. Forbindes den åter med en
empiristisk och sensualistisk syn på kunskapen får man
begreppet om den omedelbara verkligheten.
Vetenskapen begagnar sig af allmänföreställningar och
allmänbegrepp för att komma till rätta med verkligheten.
Naturvetenskapen sträfvar att så bearbeta dessa, att de få
absolut omfattande giltighet och bestämdhet. Så kommer
den fram till de rena relationsbegreppen och den
kvalitets-lösa, oändliga mångfalden under allmänna lagar. En
metafysisk naturalism gör detta resultat till den sanna
verkligheten. Så ser t. ex. Félix Le Dantec i den universella
mekaniken det tjugonde århundradets filosofi. Människan, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
