Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
215
det bör vara så. Liksom tron, liksom kärleken är stoltheten
något evigt. “
Jag vill visst icke därmed ha sagt, att Russell identifierat
intresset för individuell välfärd med begäret efter guld och
njutning. Men det viktiga är icke, vad man lägger in i termen
välfärd, utan dess motsättning mot nationalstoltheten. Och
då tror jag man får säga, att det icke kan vara genom
national-stolthetens undertryckande och ersättande med intresset för
den individuella välfärden, som ett världssamhälle kan skapas,
utan genom nationalstolthetens vidgning till en stolthet
gällande medlemskap i ett världsomfattande kultursamhälle.
Idéen om en sådan universell nationalstolthet och universellt
samhälls- och kulturmedvetande är ju icke ny. Men stå vi
närmare dess realiserande?
Om icke nivån för vår civilisation och för vår skapande
tanke skall för beständigt sänkas, måste, det betvivlar icke
Russel], förnuftet förr eller senare besegra de blinda
impulser som nu driva nationerna till krig. Jag vill här endast i
förbigående påpeka, att i detta uttalande gör sig gällande en
tro på förnuftets eller den förnuftiga tankens makt över
impulserna, som icke riktigt stämmer med Russells
psykologiska teorier.
Men han har också annorstädes i boken röjt en viss icke
alldeles oberättigad skepsis gentemot möjligheten av en varaktig
fred. Det finnes, säger han, hos de flesta människor en
medfödd impuls till strid och självhävdelse. Det är denna impuls
mer än någon kalkyl om egen fördel, som framkallar krig
och förorsakar svårighet att få till stånd en världsstat. Och
denna impuls är icke inskränkt till en nation. Den existerar
i olika grader hos alla starka nationer i världen. Klart och
distinkt har Michels uttalat samma tanke i orden: “blott svaga
och ofria folk äro rättvisa och drömma om internationell
broderskärlek. De starka folken eller de svaga folk, som bliva
starka, äro enligt sin natur dåliga grannar och hårda herrar.“
Innan jag lämnar frågan om statens uppgifter vill jag
omnämna en rätt egendomlig passus hos Russell. Staten har,
säger han, en uppgift, som i det hela är god, nämligen den
att ersätta våldet med lagen i relationerna människor emellan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
