Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
i evig rörelse under allmänna lagar. I denna värld finnes
intet religiöst lif, ty där kan icke finnas något själfständigt
lifsinnehåll, allt lif är nödvändig modifikation af den
kvali-tetslösa mångfalden enligt mekaniska lagar. Men allt detta
är ej naturvetenskap utan okritisk filosofi. Detta är
naturalism och har sin grund i den fördomen, att kunskapsmedlen,
begreppen äro en bättre verklighet, gentemot hvilken den
omedelbara verkligheten, lifvets fulla verklighet är sken eller
på sin höjd företeelse. Från den fördomen gäller det att
radikalt befria sig. Den innebär vidskepelse, den likaväl som
all annan dogmatisk mytologi. De medel och verktyg
människan smidt och alltjämt smider sig för lifvets behof
förvandlas till band och bojor. Det, som endast och allenast
har sitt värde genom att tjäna lifvet, genom att göra den
oändliga och oöfverskådliga verkligheten fattbar för
intelligensen och bildbar för viljan, uppreser sig till lifvets herre.
Men därmed förtvina lifvets krafter och det hela blir
meningslöst.
Men begreppen skola icke fattas såsom verkligheter utan
såsom handlingar, genom hvilka människan ombildar
verkligheten för sina lifsbehof och ändamål. Naturvetenskapen kan
därför, om den förstår sig själf, hvarken jaka eller neka de
personliga lifsvärden, som religionen innehåller.
Naturvetenskapen är intet annat än den mänskliga intelligensens sträfvan
att öfvervinna verklighetens oöfverskådliga mångfald genom
en begreppsbildning, hvilken med bortseende från alla värden
sammanfattar det lika och gemensamma i företeelserna.
Därmed förutsätter den med nödvändighet såväl den verklighet,
som skall förklaras, som giltigheten af de normer, enligt
hvilka förklaringen sker. Den naturvetenskapliga logiken har
i och med detta tillgodogjort sig den kritiska filosofiens idéer
och därmed grundligt frigjort sig från den realistiska fördomen.
Därmed är också fältet öppet för såväl andra vetenskaper
med andra intressen som för erkännandet af den religiösa
uppfattningen.
Historien å sin sida kan synas upphäfva ej blott de
religiösa värdena utan äfven alla andra värden genom att
relativera allting. Historien betraktar tillvaron som en process,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
