Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
233
där hvarje moment har sin betydelse blott i relation till alla
andra moment. Men historien är lika litet som
naturvetenskapen en reflex af verkligheten. Ur den evigt växlande
verklighetens mångfald upptager och utväljer historien med
hänsyn till allmängiltiga värden sitt innehåll. Det är så långt
ifrån, att historien förflyktigar alla värden, att den såsom
vetenskap vore omöjlig utan förutsättning af sådana. Allt
innehåll i verkligheten är relativt i dubbel mening. Det står
i förhållande till andra innehåll och det står i förhållande
till normer och värden. Den verklighet en kulturmänniska
upplefver är icke en blott åskådad växlande mångfald utan den
är ett omfattande helt, i hvilket en oöfverskådlig mångfald,
fattbar blott i allmänföreställningar, framträder såsom
bakgrund för individuella och karakteristiska gestaltningar.
Därför är den upplefda verkligheten mer än det gifna, mer än
verklighet, den är äfven erkännandet af en uppgift, ett böra.
Lifvet är väsentligen icke kontemplation utan aktivitet. “Im
Anfang war die Tat.u Lifvet såsom handling erkänner, “ sätter “
den objektiva verkligheten. De empiriska vetenskaperna äro
människans försök att underlägga sig, att behärska
verkligheten. Deras begrepp äro antropomorfismer, som endast
under förutsättning af för det mänskliga lifvet giltiga
ändamål ha mening och betydelse. Men de innebära just
därigenom erkännandet af plikter, verklighetens relation till en
annan värld, en värld af värden.
På samma gång alltså de empiriska vetenskaperna fordra,
att alla läror om verkligheten, alla teorier, alla “konstaterade“
fakta skola pröfvas af vetenskapen enligt giltiga metoder, ha
de själfva just genom sitt anspråk och sin logiska struktur
hänvisat på ett lifsområde, som ej ingår i någon empirisk
vetenskap: de individuellt upplefda värdena. De ingå icke
häller i någon annan vetenskap i denna sin individuella form
utan utgöra en absolut förutsättning. Här har man kommit
fram till trons område och därmed till religionen, icke såsom
en med vetenskapen konkurrerande lära utan såsom praktisk
tilltro till de värdens makt, som ger allt lif dess mening.
Denna tro kan icke utan att nedsjunka till antropomorfism och
vidskepelse bindas vid någon vedertagen världsbild. Därmed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
