Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
till fortsatta studier, och efter två års förberedelse, under vilken
tid han uppehållit sig i egenskap av privatlärare i familj, vann
han inträde i det humanistiska gymnasiets i Augsburg näst
högsta klass för att efter ytterligare tvenne år avlägga
studentexamen och övergå till universitetet.
Hans universitetsstudier gällde naturvetenskaperna och
framför allt matematik. Sedan 1883 undervisade han vid olika
gymnasier i matematik och naturvetenskap. Med avseende
på sin undervisning i matematik kände han aldrig behovet
av att reflektera över undervisningsmetoden, men
undervisningen i de naturvetenskapliga disciplinerna krävde en
särskild undervisningsmetod. Tillvägagångssättet vid
undervisningen i matematik följer mer av vetenskapens egen
metodiska fortgång, som kan inhämtas genom studiet av böcker.
“Men i naturvetenskapernas oerhörda riken och, vad som är
det väsentliga, i andan av deras metoder leder ingen bok in.“
Sin uppfattning härvidlag, utarbetad under mångårig
verksamhet som lärare, har han formulerat så: a) I alla
erfaren-hetsvetenskaper blir det encyklopediska skolförfarandet ett av
de grövsta självbedrägerier för läraren likaväl som för
lärjungen. b) En undervisningsmetod i dessa vetenskaper, som
icke kräver vidsträckt manuellt och andligt medarbete av
lärjungen, utövar varken en intellektuell eller en moralisk fostran
på honom, c) Anordningen av lärostoffet i mekaniskt
koncentriska kretsar med upprepning av temat under flera år
dödar hos de flesta lärjungar intresset för stoffet, d) Blott
om man under en och samma tid sysslar med möjligast ett
och samma och då utför det med möjligaste omsorg och
grundlighet, kan man nå verklig andlig koncentration och få
borgen för andlig tuktan, e) När undervisningens art fordrar
stoffurval, bör ett andligt band, en stor synpunkt finnas, genom
vilket stoffets delar ernå ett inre sammanhang.
Vid Kerschensteiners tillträde till sitt ämbete var iMunchen
uppe frågan om en revision av läroplanen vid Munchens
folkskolor. Lärarekåren hade framför allt yrkat på en väsentlig
minskning av lärostoffet i geografi, historia, naturhistoria,
kemi och fysik. Men med en sådan minskning var icke det
väsentliga vunnet. Grundbristen hos läroplanen för Munchens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
