Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
253
folkskolor, ja, för alla bajerska, kanske alla tyska, fann
Kerschen-steiner vara saknaden av verklig inre organisation. En sådan
måste alltså genomföras.
Det är två synpunkter, som lett Kerschensteiner vid
arbetet på nyorganiseringen av Munchens skolväsen. “För det
första: Varje offentlig skola i den moderna staten, må den
vara allmän eller facklig, måste se sin huvuduppgift i att så
vitt som möjligt utbilda insiktsfulla, viljekraftiga och för det
allmänna nyttiga medborgare. För det andra: Blott genom
praktiskt, till ett bestämt begränsat område inskränkt arbete,
som svarar mot den enskildes förmåga, når människan
värdefull bildning. “
All verklig folkuppfostran måste, vad den än för övrigt
kan åsyfta och giva, sträva efter att införa ungdomen i det
gemensamma kulturarbetet, att ge dem arbetshåg och skänka
gemensam arbetsglädje. Hur kunna skolorna vara medel
därtill? Fn sak är viss, menar Kerschensteiner, arbetsglädje
spirar blott, där arbetet, som vi skola utföra, kommer våra
drifter, böjelser, anlag eller ock våra levnadsförhoppningar
tillmötes. Detta gäller om barnet med dess obrutna egoism
ännu mer än om den vuxne. Men drifterna, anlagen,
lev-nadsförhoppningarna hos minst 90 % av alla folkskolelever
rikta sig icke på bokarbetet i våra skolor. Icke blott hela
den omgivning, inom vilket deras liv utvecklar sig, icke blott
den framtid, mot vilken de gå, även de naturliga anlagen och
böjelserna hos de allra flesta barn rikta sig på praktiskt
arbete. Därför måste praktiskt arbete införas i skolorna. Men
det är ej nog med att litet handarbete då och då liksom fogas
till. Vi måste infoga det praktiska arbetet organiskt i
läroplanen, vi måste mer och mer trakta efter att rycka
verkstäderna, laboratorierna, teckningssalarna, skolköken och
skolträdgårdarna in i medelpunkten av skolverksamheten och
förbinda det teoretiska arbetet så vitt möjligt med det praktiska.
Den skolform, som Kerschensteiner vill realisera, har fått
namnet arbetsskola. Vår nuvarande skola kallas i
motsättning häremot bok- eller läroskola. Det gäller att förvandla
bok- eller läroskolan till en arbetsskola. Denna terminologi
har åstadkommit mycket onödigt bekymmer och onödig bitter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
