Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
het i striden om skolan. Men det torde vara rätt svårt att
få en bättre beteckning på motsättningen. Det gäller framför
allt att förstå, vad reformsträvandet innebär. Även
arbetsskolan skall vara en läroskola, men en skola, som vänder sig
till barnets hela själsliv, en läroskola som avser utbildningen
ej blott av den receptiva utan även av den produktiva
förmågan, ej blott av den passiva utan av den aktiva naturen,
en läroskola, som icke blott kommer till rätta med
lärjungarnas intellektuella utan även deras sociala drifter. Den måste
vara en läroskola, i vilken man lär icke blott genom ord och
böcker utan än mer genom praktisk erfarenhet. “Det
värdefullaste, som vi kunna ge en lärjunge,“ säger Kerschensteiner,
“är icke vetandet utan ett sunt sätt att förvärva vetande och
ett sunt sätt att handla. Detta sätt lär man sig blott
bristfälligt genom föreläsningar och undervisning, utan verkligen
blott såsom vid allt produktivt arbete genom tidigt vänjande
vid liknande verksamhet. Arbeta, handla bildar karaktären,
vetandet inverkar blott i andra hand.“
I full överensstämmelse med dessa tankar står den av
Kerschensteiner särskilt betonade uppfattningen, att “vägen
till den ideala människan går blott över den dugliga
människan. Men den dugliga människan är den, som känner sitt
och sitt folks arbete och äger vilja och kraft att göra det.
Blott i den mån detta sker, kan en nation sätta värde på
henne som människa. Därvid kan, såsom Goethe säger, den
ringaste människa vara komplett, om hon rör sig inom
området för sin förmåga och sina färdigheter.
Att den enskilde känner sitt arbete, i detta övar och
stärker insikt, vilja och kraft, är första uppgiften på vägen till
bildning. Yrkesbildning står vid ingången till
människobildning. “ — — “Men stannar människans uppfostran vid
uppfostran till yrket, eller riktigare uttryckt, håndhaves den på
nu för tiden brukligt sätt så, att yrkesbildningen på konstlat
sätt isoleras, så uppstå visserligen inga människor utan
ensidiga banauser. Men misstaget i den gängse yrkesuppfostran
ligger i att man har inskränkt den till en ren teknik, och att
man har förbisett, att intet yrke existerar lösgjort från alla
andra. I det man ignorerade de tusen och åter tusen syn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
