Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
257
För lärjungarna bli dessa efter skilda fack organiserade
skolor av annan betydelse än de gamla fortsättningsskolorna.
“Den unge 14—18-årige gossen, som har anställning i handel,
industri eller hantverk, griper icke vanligen efter undervisning
över mera fjärran liggande ting. Vad han griper sig an med,
den duktige helt visst med hela sin själ, det är saker, som
gå hans berättigade egoism till mötes. Hans berättigade
egoism är att bli duktig i sitt yrke, att komma framåt i livet.
Och då synes honom praktisk skicklighet viktigast, därnäst
teckning och varukännedom. Något mindre nödvändigt redan
tyckes honom räkning och bokföring, medborgerlig kunskap
till en början alls icke. Det gäller således att få fram det
centrala och genom det ge näring åt lärjungens känsla för
hans egna praktiska ändamål. Då visar han arbetslust, då
få vi hans förtroende. Och ha vi hans förtroende, då kunna
vi föra honom, vart vi vilja, icke blott till att bli en duktig
hantverkare utan även duktig människa och medborgare/4
Det praktiska yrket står i undervisningens medelpunkt.
Men det är ett ödesdigert misstag att ensidigt betona den
tekniska sidan. Till yrkesutbildningen av en duktig
hantverkare hör även en uppfostran av honom från ekonomisk
och medborgerlig synpunkt. Därför har Kerschensteiner i
alla fortsättningsskolor sökt komma till rätta med alla dessa
tre sidor av uppfostran. För att befordra det tekniska finnes
undervisning i varu- och verktygslära, i teckning eller
modellering och framför allt, såsom komplettering av arbetet hos
mästaren, rent praktiskt verkstadsarbete. Genom besök vid
stora, väl inrättade verkstäder och fabriker söker man vidga
den tekniska blicken. För att tillgodose kravet på ekonomisk
kunskap och kunnighet ges undervisning i yrkesbokföring,
affärsuppsats och i elementerna av yrkesorganisationen
(arbetarskydd, förhållandet mellan arbetsgivare och arbetare,
hjälpkassor, hantverksdriften, hantverksföreningar och
hant-verkskamrar etc.) Slutligen gäller det att tillgodose den tredje
och icke minst viktiga sidan av allvarligt god uppfostran, den
medborgerliga eller, som Kerschensteiner säger,
“staatsburger-licheu (statsborgerliga). Man måste sörja för att människan
icke går under i lärlingen, statsborgaren icke i arbetaren. Vi
17—211185. Skrifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
