Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
263
i hela undervisningen. Men reformens genomförande i
mellan-och underklasserna har hittills icke kunnat ske. Endast med
största svårighet har Kerschensteiner lyckats genomdriva, att
åtminstone försöksklasser i en av de större folkskolorna helt
från botten anordnades enligt arbetsskolans principer.
“Förhoppningen på en fullständig omvandling av hela folkskolan
till en arbetsskola i den mening, jag framlagt i min bok,“
skriver han, “har jag uppgivit. Om försöksskolan bibehålies,
vilket jag kan vänta, bli kanske långsamt människorna även
i Munchen övertygade — i andra tyska städer synes denna
övertygelse riskera denna mark — att, om den sedliga
karaktären är det yttersta målet för all uppfostran, den
skolorganisation är den bästa, som verkar starkast på karaktären.
Men karaktären utvecklar sig blott genom handlande, genom
allt omsorgsfullare, grundligare och mera överlagt handlande
under samtidigt systematiskt klarande av det sedliga
omdömet. Ju innerligare vi kunna förbinda barnets arbete i skolan
med dess arbete utom skolan, framför allt med dess praktiska
strävanden, desto förr kunna vi vänta, att vi vinna inflytande
på gestaltningen av dess sedliga karaktär, dess
pliktmedvetande och ansvarskänsla. Detta var en av Pestalozzis
grundtankar, detta har John Dewey sökt förverkliga i sin
försöksskola i Chicago, och det är lätt att se, att detta, hur jag än
må för övrigt ha tagit miste, var, långt innan jag läst
Pestalozzis skrifter, och långt innan jag kände John Deweys
fundamentala pedagogiska trosbekännelse, det, som jag
instinktivt följde, innan jag hade klart rpedvetande därom.“
Under arbetet och kampen för genomförandet av sina idéer
drevs Kerschensteiner till allt grundligare teoretiska studier.
Sådana blevo nödvändiga för att kunna rätt uppfatta och
med framgång bemöta den objektiva kritik, som kom hans
förslag till del, särskilt från herbartianernas sida. Han
började därför att ingående studera de pedagogiska klassikerna,
Pestalozzi, Herbart, Schleiermacher. Att närmare ingå på
denna sida av Kerschensteiners utveckling är här icke tillfälle
till, huru intressant ett sådant försök än skulle vara för att
få en mera fyllig bild av Kerschensteiners personlighet: Blott
så mycket vill jag nämna, att dessa studier förde honom över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
