Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264
Natorp, den mest filosofiska av nutidens pedagoger, till Kant.
Filosofien hade förr synts honom rätt onjutbar. Nu kände
han ett trängande behov att finna filosofisk överblick och
grundläggning. Detta behov väcktes både genom
sammanknytningen av hans pedagogiska verk med kultur- och
statslivet i det hela och genom nödvändigheten att vinna inre
motsägelselöshet i det egna själslivet.
“Så kom jag,“ säger han, “vid slutet av min tjuguåriga
verksamhet dit, varifrån jag egentligen för tjugu år sedan
skulle ha utgått, när tillfälligheten förde mig till denna så
oändligt ansvarsfulla plats. Dock ha just mina efterföljande
studier befäst mig i den övertygelsen, att jag även då skulle
gått samma väg, ehuru visserligen i enskildheter säkrare och
friare från misstag.“
Kerschensteiners epokgörande omdaning av Miinchens
folk-skoleväsen väckte till liv liknande reformarbete icke blott i
det övriga Tyskland utan även i andra länder. Att
undersöka, vad särskilt vi ha lärt eller kunna lära av
Kerschen-steiner, skall icke här försökas. För var och en, som något
känner vårt eget folkskoleväsen och det reformarbete, som
redan utförts, eller som forberedes, torde det utan vidare vara
klart, att vår utveckling direkt eller indirekt har påverkats
av kerschensteinerska idéer.
Man får naturligtvis aldrig glömma, att icke blott varje
tid utan även varje folk har sina särskilda
uppfostringspro-blem att lösa och har att lösa dem på sitt sätt, med hänsyn
till sina materiella och ideella förutsättningar och resurser
samt sina uppgifter i kulturvärlden. Men allt verkligt
upp-fostringsarbete inom alla kulturfolk uppenbarar dock en
gemensamhet, som icke upphäves av några nationella motsatser.
Denna gemensamhet kommer till synes icke blott i de många
likartade problem och uppgifter, som ungdomens uppfostran
ställer i alla de skilda länderna, utan framför allt i det
slutliga mål, som uppfostran måste ha för att äga verklig
mening och helgd, nämligen bildandet av ett alla folk och stater
omfattande mänsklighetens rike. Huru avlägsna vi än kunna
finna oss vara från detta mål, och huru berättigad eller
nödvändig även en nationell uppfostran kan sägas vara, utan detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
