Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den förfinade materiella och andliga kulturen skärpte
känslan för livets lidande, och denna stegrade käns«
lighet visade sig även på det sedliga området, där
den understöddes av vissa orientaliska religioner.
Sokraternas filosofi med dess fina etiska reflexioner
spred sig från tankarnas höjder ned till folkens breda
lager, och särskilt stoikerna sysselsatte sig beständigt
med »själens hälsa och sjukdomar». Man längtade
efter renhet, tröst, förlösning, helbrägdagörelse, och
man böijade söka dessa ting i religionen, eftersom
man icke fann dem annorstädes. Vittnesbörd om
denna förändrade religiösa stämning finner man hos
Seneca, Epiktet och många andra och allra mest må«
hända i det uppsving, som dyrkan av /Esculapius,
läkekonstens gud, vunnit under den romerska kejsar*
tiden. Det är betecknande att av alla antikens gudar
/Esculapius är den, som i det längsta hållit kristen«
domen stången; ju mer man i religionen sökte efter
räddning och helbrägdagörelse, desto högre steg denna
gud i anseende, man for till /Esculapii berömda helge«
domar, liksom man i vår tid reser till fashionabla
badorter. Även hos de andra gudarna blir den hälso«
bringande verksamheten det centrala; till och med
Zeus och Apollo te sig i en ny dager, de bli hel«
brägdagörare. Ingen kunde numera vara gud, om
han ej samtidigt var frälsare.
•
I denna efter helbrägdagörelse trånande värld bröt
nu kristendomen in som de sjukas religion par prefé«
rence. Den kristna kyrkan proklameras som mänsklig«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
