Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Var finna det räddande försvaret mot alla dessa
fiender, som omvärva mänskolivet? Religionen har
spelat ut sin roll för nutidsmänniskan, filosofien likaså,
endast den exakta vetenskapen, säger Metschnikoff, kan
bringa mänskligheten den efterträngtade frälsningen.
Hur den ryske optimisten tänker sig denna fräls»
ning från det onda skola vi belysa i följande artikel.
II.
Vad kan den exakta forskningen uträtta for att
göra människolivet lyckligare — det är den fråga åt
vilken Metschnikoff ägnar sista hälften av sitt arbete.
Hans tankegång är i korthet följande:
Av alla livets fiender är än i dag tanken på döden
den hemskaste. Ve Över ungdomen, som förtäres av
åldern, ve över människans liv som varar så kort,
utropade redan för fyra tusen år sen prins Sakjamuni,
Buddhismens grundläggare, och denna klagan upp«
repas i vår tid icke blott av pessimister som Schopen«
hauer, Hartmann och Tolstoy, icke blott av de lidande
och betryckta, utan också av män, som livet skänkt
det mesta det kan bjuda. »Märkvärdigt», yttrar den
berömde författaren Goncourt i sin dagbok, »döden
eller kärleken är alltid ämnet för våra eftermiddags«
samtal», och då bestod sällskapet av Turgenieff, Zola,
Daudet och Flaubert.
Vad är då att göra? För Metschnikoff liksom för
så många andra naturforskare är det en solklar san«
ning, att döden icke är någon komedi, utan att män«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
