Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- I. Torpstugor
- Om torpstugor i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I. TORPSTUGOR.
——
Om Torpstugor i allmänhet.
Wi vilja börja
vårt arbete
med en klass
af
byggnader, som äro
de talrikaste
af alla,
nemligen
torpstugorna, dessa
anspråkslösa
små hem, som
vanligen
bebos af detta
redbara och
kraftfulla
ehuru ofta fattiga och nödställda slägte, som utgör kärnan af
nationens arbetsklass. Torpstugorna, huru obemärkta de än äro,
utöfva ett ej ringa inflytande på mer än hälften af Sveriges
befolkning, och borde derföre hafva anspråk på litet större
uppmärksamhet hos hvar och en, som nitälskar för allmänt
väl. Ty nog förtjena de deltagande och uppmuntran framför
mången, åtminstone de arbetsamme och redlige af dessa
armodets barn, som lefva i kojorna och draga de tyngsta
bördorna samt sköta andras jord, ofta utan att sjelfve ega ett
enda kappland!
De mera bildade klasserna äro de, som, till ej minsta
del, njuta frukterna af åkerbruksarbetarens mödor, och kunna
till dem ej vackrare afbörda en tacksamhetsskuld, än genom
att upplysa, råda och förbättra dem, vårda dem under
sjuk-domsdagen och arbeta för barnens omsorgsfulla uppfostran samt
hela familjens välbefinnande. När på detta sätt
arbetsklassen sörjer för de kroppsliga behofven och de bildade gifva
den tillbaka medborgerligt skydd och de mera andeliga
fördelar, som utgå ifrån deras högre kunskapsgrad, då motsvara
också skyldigheter och rättigheter hvarandra, som tillbörligt
är, uti ett ordnadt samhälle, och arbetaren, som med hvarje
år vinner allt större fördelar, har i allmänhet icke mycket
skäl till klagan. Den tjenande klassen lefver också, så
länge den har vilja och krafter att arbeta, mången gång
ett lyckligare och lugnare lif, än husbonden och
godsega-ren sjelf, hvars omfattande bekymmer arbetaren likvisst ej
förmår att inse, emedan han bedömer allt efter sin ställning
i lifvet och tror, att befrielsen ifrån kroppsligt besvär är
lycka nog.
De styrande åligger det emedlcrtid att ordna och
förbättra, och en af de mest tacksamma åtgärderna för att bi-
bringa arbetaren den högre lyftning, som är att söka uti
snyggheten och det ovärderliga ordningssinnet, den
välsignelserika förnöjsamheten och böjelsen för ett verksamt hemlif,
ligger onekligen uti att bereda honom en städad och väl
ordnad bostad, der lian kan få livila och finna trefnad efter
dagens tunga. Hemmets fröjder äro de ljufvaste af alla, och
den, som rätt uppfattat, huru den husliga härden, uppvärmd
af en oskrymtad gudsfruktan, förmår att sprida omkring sig
allt det goda, som helsa och glädje, arbetsamhet och
välstånd ha att erbjuda; denne skall säkert erkänna, att uti ett
sådant hem har arbetaren den rikaste ersättning för sina
mödor och den bästa uppfostringsanstalt för sina barn, hvilka
ofta hela lifvet igenom bibehålla och ledas af
föräldrahemmets intryck. Det är således icke allenast för dagakarlen
man arbetar, då man förbättrar hans bostad, det är
isynnerhet för det uppvexande slagtet, som i likhet med
sädeskornet utvecklar sig efter den jordmåns godhet, i hvilken
det blifver planteradt. och värdadt. Till denna vård räkna
vi mindre vishetsreglorna, katekeslexorna eller
sockenskolorna, utan fastmer skolan i hemmet och ett allvarligt
och kärleksfullt bemötande samt framförallt det
öfverty-tygaude, lefvande exemplet af föräldrarnes och husbondens
eget värdiga uppförande och allt annat, som verkar
upplyftande på barnets emottagliga sinne. Och hit hör icke minst
den ljusa, snygga och ordningsfulla lilla bostaden och den
städade lilla trädgården med sina buskar, blommor och träd.
Barnet är vanligen den mest uppmärksamme betraktaren af
livad det förnimmer omkring sig och efter de väckelser, som
hemmet ingifver, utbildar det äfven ofta nog sina
förmögenheter och anlag. Man kan derföre icke neka till, att uti
om-gif’ningen ..ligger en uppfostran, likasom uti vanan en makt,
och att torparen uti egandet af ett städadt och kärleksfullt
hem har en njutning, som icke kan uppvägas af någonting
annat, än af husbondens tillfredsställelse öfver att hafva
framkallat densamma, eller af arbetarens tacksamhet, då han
genom sitt uppförande söker att vedergälla husbonden de
uppoffringar han derpå nedlagt.
Vid anläggandet eller ombildningen af landtegendomar
bygger man vanligen hufvudgården, om möjligt, i midten af
största åkerarealen och afskär till arbetstorp de mindre
åkerbitar och hörn, som uppstå i gränsorna, under bemödandet
att vinna vackra och beqväma figurer för lmfvudgårdens
sädesfält;— eller bildar man sig torp af enstaka odelbara
jordlappar, hvar de finnas. Att vara omgifven af sina arbetares
bostäder, medför nemligen alltid en ömsesidig fördel för
husbonde och tjenare, både för vinnande af skydd mot främmande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Jan 5 01:49:13 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lcelandtm/0009.html
