Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Torpstugor - Taflan 6. Höjdritningar - Taflan 7. Höjdritningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Planen till vår stuga hafva vi torut beskrifvit vid taflan
1 tig. 8.
Fig. 1 är torpstugans framsida med ett s. k. soldatmärke
midt öfver dörren,’ bestående af en vapensköld med kongl.
krona infattad af ett enkelt ornament, allt skuret i trä. På
skölden står soldatens nummer och regementets namn. Detta
soldatmärke kan också gjutas helt tunnt i jern samt målas,
och blir ej dyrt, om hela armén tår samma modell. Till
omfattande ornering för skölden kunde i så fall, (emedan
gjutna former alltid blifva tydligare) rätt väl passa ett par
korslagda qvistar af ek och lager: sinnebilder af
medborgerlighet och äran.
Fig. 2 visar soldatstugans gafvel.
Fig. 3. Genomskärning tvärs öfver boningsrummets midt,
visande de hufvudsakligaste inre konstruktionerna.
Fig. 4. Ett förstoradt fönster.
Fig. 5. Ett soldatmärke i förstorad skala samt
orne-ringar under taksprånget etc.
Fig. 6. En takfot med sitt sparrhufvud.
Fig. 7. En framför de stående bräderna (pilastrarne)
nedhängande, något rikare utskuren, bräda, hvilken
naturligtvis också, om större enkelhet anses nödvändig, kan hafva
samma afslutning som de öfriga.
På grund af den åsigt, som redan blifvit uttalad med
afseende å soldatstugans billighet, hafva vi ej heller vågat å
den ofvan beskrifna hufvudritningen upptaga några egentliga
prydnader, mer än det nödvändiga soldatmärket. För att
dock visa, huru denna lilla stuga med ganska ringa kostnad
skulle kunna förses med en prydnad, som på samma gång
tillkännagaf, hvilket Vapen boställsinnekafvaren tillhörde, hafva
vi i fig. 8, 9 och 10 framställt öfra delen af en gafvel till
både kavalleri-, infanteri- och båtsmanstorp.
Fig. 8 visar sålunda spetsen af en lans stödd af tvenne
korslagda sablar;
Fig. 9, (som i öfrigt lemnar detalj till hufvudritningen)
en stridsyxa omfattad af bajonetter, samt
Fig. 10 ett ankare, som öfvergår till en vindflöjel, å
hvilken sjömannen kan se vinden.
Fig. 8 och 10 visa för omvexling olika former af fönster,
vindskid och brädfodring. Topprydnaderna kunna nu
antingen skäras af trä på vanligt sätt, eller också gjutas helt tunnt
af jern, hvilket sednare naturligtvis blir både varaktigare och
prydligare. Jernprydnader å trähus är dock något
onaturligt, och kan också komma i fråga, blott der det gäller att
framställa tusental af samma modell, och der man sålunda också
måste i möjligaste mon söka undvika framtida
underhållskostnader.
Då man således väl ej kan antaga att, i händelse någon
ny fastställd modell till soldatstuga skulle ifrågakomma,
några topprydnader skulle tillåtas, så stode det likvisst livarje
slöjdkunnig soldat fritt, att sjelf förse sin stuga med denna
lilla tillökning i prydlighet, hvartill vi uppmuntra. Men så
mycket mer torde dock dessa prydnader kunna användas å
excercishus, der det dock aldrig blir fråga om tusental,
samt ä officerspavilloner på excercishedar, livilka ej tillkomma
på allmän bekostnad och derföre vanligen rätt mycket
påkostas.
Soldatstugans yttre omfång eller lif är 30 fot på längden
och 19 på bredden, som är något mer än det nuvarande
lagliga måttet, hvilket, om vi minnas rätt, är 24 och 16 fot,
men detta är också ansedt för så otillräckligt, att, åtminstone
i vår ort, man numera, mig veterligen, aldrig bygger så trångt.
Stugans invändiga höjd är 8 fot från golf till underkanten af
bjelkarne och på vinden är jemt så högt, att en karl kan gå
rak under ryggåsen. Anser man soldatstugan ändock för stor,
så är ingenting lättare, än att förstora skalan med en
åttondedel eller tiondedel, då alltsammans ihopdrages i samma
förhållande. Minskas höjden så mycket, att soldatmärket ej
får rum öfver dörren, kan detta sättas på framsidan öfverst
å den stående brädan emellan dörren och fönstret.
Hvad i öfrigt angår soldatstugans byggnadssätt och
prydnader, så vilja vi påstå, att man har användt den allra största
sparsamhet. Spismurarne t. ex. utgöra väggar på tvenne
sidor; vindstrappan bildar vedskrubben och till en del
skafferiet; fönsterspröjsarne kosta ej mer än vanliga, icke heller
fönsteromfattningarne, som endast bestå af räta och släta
sammanbladade bräden; orneringarne i öfrigt utgöras endast
af den stående brädfodringens uddar, som ha den enklaste
och lättast åstadkomna form. Taket är af hyllad spån på
läkten och taksprången fordra inga bräder, blott lång vald
spån, som underlag. Stenfot och skorsten fogstrykas.
* Soldatstugan borde måhända målas i nationalfärgerna,
med blå eller blågrå (lerfärg) botten, samt fönster, knutbräden;
list etc. (allt som står fram) i ytterst ljusgult. Detta tål
likväl att närmare öfverväga, ty andra färger äro vackrare.
En prydlighet, som icke är tvifvel underkastad, vinnes
genom att plantera omkring byggnaden några askar, ekar och
hängbjörkar, samt framför allt några fruktträd, livilka medföra
så mycken nytta äfven i det afseendet, att de förekomma
begäret att tillegna sig frukt ur andras trädgårdar, en vanlig
osed hos barnen, som, utom den förargelse den åstadkommer,
äfven fört mången yngling första steget in på en lastfull bana.
— En liten trädgårdstäppa omkring livarje koja framkallar
dessutom så mycken trefnad och bidrager till ej ringa del
att fästa sinnet vid de rena fröjder, som framalstras af
kärleken till naturen och välbefinnandet i eget hem. Också
finnas kompanichefer, som införa uti hvaije nytt soldatkontrakt
en paragraf med en öfverenskommen skyldighet för soldaten,
att årligen plantera 2:ne träd, deraf ett fruktträd, och vi
kunna icke nog förorda sådana efterföljansvärda exempel,
isynnerhet som några flockar träd omkring soldattorpet, utom
den nytta de medföra, är både den minst kostsamma och
vackraste byggnadsornering af alla.
”En vik af en insjö, några skogbevexta höjder, emellan
dem åkrar och ängar och på en kulle, från hvilken man har
utsigt öfver det hela, sjelfva bostaden; — detta är det
allmänna utseendet af Sverge”.
Så yttrar sig en redan bortgången författare (Forssell i
sin statistik öfver Sverge), och hvem kan läsa dessa enkla
och målande ord, utan att se den landtliga taflan framför sig.
Men hur intagande den än är, huru mycket skulle den ej vinna,
om dessa bostäder, äfven de obetydligaste, allestädes
uppfördes ändamålsenligt och ikläddes dessa lätta och behagliga
former, som verka så välgörande på sinnet? •— Vid
föreställningen om en sådan allmän förändring och all den nytta och
trefnad den skulle medföra äfven inomhus, hvem kan
underlåta att af varmaste hjerta önska fäderneslandet en sådan
framtid!
T attan. 7.
T o r p s t u g o r.
Höjdritningar.
Se tallan 2 tig. 9 och tallan 1 lig. 10 ocli 12.
Taflan visar oss trenne stugor, de två af trä och af
allra minsta slag:
Fig. 1 är framsidan af en stugbyggnad, uppdragen på
planen fig. 9 å taflan 2, med sin utbyggda förstuga.
Byggnaden uppföres antingen af rappadt tegel eller, såsom här,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
