Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- II. Ladugårdar och Logar
- Detalj-taflan N:o 6
- III. Mejerier
- Om mejerier i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Detalj-taflan JST:o 6.
Fig. L framställer en del af fähusets långsida till
ofvan-nämda gråstensladugård.
Fig. 2 visar gafvellistens anslutning till långsidans
huf-vudlist i ett gafvelhörn.
Fig. 3. Genomskärning af taklisten, der a är kragstenen.
Fig. 1 visar lösryckt den sten, som inmuras emellan
kragstenarne; synes å fig. 2 och 3 vid b.
Fig. 5. List på annat sätt, tillhör gråstensbyggnpden
å tafl. 21.
Fig. 6 visar listen i tvärgenomskärning.
Fig. 7 är samma taklist sedd underifrån. Ett litet jern
med skruf och mutter qvarhåller kragstenen i hörnen.
Figg. 8, 9, 10, 11, 12 och 13 framställa olika tegellister,
passande till både gråsten och gröfre murar af sandkalk
och tegel. De kunna begagnas såväl till taklister, som
bandlister, blott man i sednare fallet ger dem ringa språng framför
murverket.
*
III. SOCKEN- ELLER BY-MEJERIER.
——
Mejeri-rörelsen utgör sista länken i den långa kedjan
af landtmannens mödor, och man kan nästan taga för
gifvet, att den aldrig utbildar sig, utan som en följd af
ett mera framåtskridande åkerbruk. Der rik tillgång finnes
på mjölk är koskötselh omfattad med värme, och der
koskötseln är som den bör vara, der är äfven gödningen
god och sädesafkastningen ymnig. Men om mejeriernas
uppkomst är en följd af åkerbrukets framsteg, så får man
också medgifva, att mjölkhan dteringen verkar tillbaka på
kreatursvård och jordbruk, ty först genom den välskötta
mjölkhushållningen visar det sig, att ladugården kan inbringa
lika mycket, som sädesfältet. Vi hafva följt en mängd större
egendomar i sin utveckling, och ej sällan erfarit hur det
anlagda mejeriet uppmuntrat foderodlingen och förändrat
hela åkerbruksordningen till dess fördel, samt blifvit en rik
inkomstkälla på ställen, hvarest förut all ladugårds-afkastning
förbrukades i eget hushåll — och har detta inträffat på
herregårdarne, så hoppas vi att mejeriet skall medföra samma
verkan på bondgårdarne. Hvarje bondgård kan emellertid
ej hafva tillfälle att uppföra ett särskilt mjölkhus, och ofta
finnes ej utrymme till en liten mjölkkammare. Mycken tid
och kostnad spilles Också om hvar och en skall som sig
bör behandla sin mjölk, sitt smör och sin ost; men förenade
kunna flera bondgårdar eller en hel landsbygd åstadkomma
ändamålsenliga byggnader och redskaper, med hvilkas tillhjelp
det är möjligt, att för billigt pris frambringa en utmärkt
vara. Häruti ligger en fördel med socken-mejerier. En
annan består deruti, att ju mera mjölk, som behandlas på
ett ställe, ju större blir vinsten och ju mera kan
mejeri-arrendatorn betala för granuarnes mjölk. Med ett bymejeri
i närheten har äfven den minste åkerbrukare, ända ned till
torparen, alltid en gifveu utväg till afsättning af sitt
öfver-flödiga mjölkförråd och detta med större fördel, än om han
sjelf förädlade detsamma till ost och smör. Att hafva ett
ställe i orten hvarest dessa ladugårdsprodukter jemte vassla och
tjärnmjölk — så begärlige för de fattiga — alltid finnes till
afsalu, är slutligen icke den minsta, välsignelsen som åtföljer
mejerierna, dessa närande och välgörande inrättningar, som
till lycka för vårt fosterland ändtligen vunnit ett större
insteg i vår landthushållning än de tärande, olycksbringande
brännerierna.
Hur ett socken- eller by-mejeri bör inrättas torde
emellertid icke vara så lätt att bestämma, isynnerhet i en
tid, då meningarne ännu äro delade i frågan, huruvida
det är fördelaktigt att hafva varm eller kylig luft vid
grädd-sättningen. Vi äro öfvertygade att båda meningarne hafva
sina fördelar, och att den Gussauderska åsigten att hafva
minst 16 grader varm luft och flata, för luften åtkomliga
mjölkkärl egnär sig för mindre mjölkförråder och isynnerhet
för hushållen. Då mycket stor skala är i fråga, och under
beräkning att smöret skall en längre tid emotstå härskning,
anse många att det Holsteinska smörberedningssättet (med
12 å 14 graders värme) bör hafva företrädet. När
sockenmejeriet antager omfånget af en större fabriksrörelse, skulle
således de Holsteinska byggnadsformerna göra sig gällande.
Den dervid brukliga nedgräfningen djupt i jorden vilja vi
likväl alldeles borttaga, och anse att mjölkrummets golf
gerna kan ligga minst en fot öfver den omgifvande
jordytan, då kostnaden med den djupgående muren och
gräf-ningen samt de mödosamma trapporna alldeles försvinner.
Genom den högre golfytan undviker man också lättast den
ohelsosamma, och för all slags gräddsättning skadliga
fuktigheten. Det är torr, frisk och jemn, men ej fuktig luft man
eftersträfvar. Mjölken surnar förr och smöret blir sämre, då
det beredes i en kall och fuktig källare än i en torr sådan
med något högre värmegrad. Hvad man vinner i kyla
förlorar man nemligen genom fuktighet. Om ock en medelväg
emellan de olika smörberedningssätten ej kan fullt
vetenskapligt försvaras, anse vi dock att man alltid uti det
välbyggda, fuktfria stenhuset, utan alla djupgräfningar och
hvälfda tak, genom luckor, luftvexling och eldning, isynnerhet
inom ihåliga tegelmurar, kan beredasigenvärmegrad ochenluft,
som passar för hvilket smörberedningssätt som helst. Vid
ostberedningen behöfver man dessutom aldrig vara så ytterst
nogräknad om värmegraden, och månget större mejeri finner sin
fördel uti, att endast sysselsätta sig med denna gren afmej erirörelsen.
Utgående från dessa åsigter förorda vi god belysning
och rik luftvexling, samt att mjölkrummet ej bör ligga hvarken
emot söder eller norr, men så, att motsvarande dragluckor
kunna anbringas både nära marken för mjölkens vädring
och hastigare afkylning, och tätt under taket för
mjölkångornas afledande. Alla lufthålen böra förses med stål-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Jan 5 01:49:13 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lcelandtm/0038.html
