Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- III. Mejerier
- Taflan 27. Höjdritningar
- Taflan 28. Höjdritningar
- IV. Stallbyggnader
- Om stallbyggnader i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Beskrifning öfver taflorna.
——
Taflan 27.
M e j e r i e r.
Höjdritningar.
(Se tafl. 26 fig. 1.)
Fig’. 1 visar framsidan af en mejeribyggnad efter planen
fig. 1 å tafl. 26. Ofre och undre lufthålen samt hästvandringen
äro här synliga.
Fig. 2. Gafvclsidan åt mjölkrummet.
Fig. 3. Tvärgenomskärning öfver ostkökets midt,
visande tjerna och ostpress.
Fig. 4. Ett af de enkla fönstren.
Fig. 5. En gallerglugg i stenfoten.
Fig. 6. Ett ytterhörn af vandringshuset.
Fig. 7. Genomskärning af vandringshusets takfot.
Fig. 8. Genomskärning af mejeribyggnadens taksprång,
visande att öfra brädbeklädnaden är framdragen 3 tum från
den timrade väggen för att gifva rum at den nedre brädfodringen.
Fig. 9. S amma taksprång sedt utifrån.
Fig. 10. Enkel och billig ostpress; a osten, b
tryck-bommen, c trycklådan fylld med sten, cl korsande dubbla
häf-stänger som lyfta presslåda och bom, e handtag, /’taktrossning.
Fig. 11 är mejeriets öfvervåning; /’förplats; b 3:ne rum;
gr klädrum m. m.; pr ostpressarne. Med förändring endast
af vindstrappans ställning passar öfvervåningen in på
Fig. 12, som är en enkej inredning till samma
höjd-ritning, passande till bostad för en hemmansbrukare. f stor
förstuga; b stora boningsrummet; l: köket; t nedgång till
källaren under vindstrappan; slc skafferi; mh mjölkkammare;
ler matrum eller ock rum för bonden eller drängarne.
Taflan 28.
Mejerier.
Höjdritningar.
Fig. 1 visar plan af källarvåningen af gråsten till ett
litet bymejeri för dem som ännu föredraga nedgräfda mjölk-
rum. fp förplats; ok ostköket; mr mjölkkällare; or ostkällare.
Alla rummen få ljus genom dubbla fönster, anbringade i en
hög stenfot, r är ett öppet rum under verandan for atf
genomsläppa ljus till källarförstugan och lemna en sval plats
för ankommande mjölkbyttor.
Fig. 2 är mellanvåning af tegel eller sandkalk för
gräddsättning i varmare luft. fp ljus förstuga innanför en
enkel veranda , med sittplatser för väntande; ok ostkök med
bakugn, tvättpanna och ostpressar; mr mjölkkammare; or
ostrum och r boningsrum.
Fig.. 3. V indsvåning byggd på tegelmurade hörn och
mellanstolpar af trä. Rummens omgifningsväggar äro
timrade och det hela är inklädt med stående brädfodring, spikad
på reglar, fp stor ljus förplats; r 3:ne vindsrum; k fyra
klädkontor etc.
Fig. 4. Mejeriets framsida, med en skuggrik veranda
för dem som vänta med mjölk. En upphissad flagga till
kännagifver tiden då mjölk emottages.
Fig. 5 är mejeriet sedt ifrån sidan, visande de många
luftliålen. Alla öfre fönsterrutor (korsrutorna) äro ställde på
ledgång för luftvexlingen.
Fig. <>. Tvärgenomskärning i a—b (se fig. 2), visande
jordvåningen med luftfönster och underjordiska afloppsrör för
afledande af så mycket fuktighet som möjligt.
Fig. 7 visar i förstorad skala framsidan samt
tvärgenomskärning af ett mellanvåningens fönster.
Fig. 8. Källarvåningens fönster.
Fig. 9. Ofre delen af verandan, sedd ifrån sidan.
Byggnaden kan med fördel användas antingen som en
rättarebyggnad på en utgård eller som bostad åt en
hemmansbrukare, då ok blir kök, sk skafferiskåp, mr stora stugan
eller dagsverksstuga och slöjdkammare samt r och or
boningsrum (se fig. 2).
IV. STALLBYGGNADER.
Näst den trogne hunden, som i alla länder utgör
menni-skans sällskap, finnes intet kreatur, som står till henne i
ett närmare förhållande än hästen, och med afseende på
nyttan, intager han otvifvelaktigt det främsta rummet af alla.
Hästen delar med menniskan icke endast landtbrukets mödor,
utan äfven slagfältets faror, och detta med en ihärdighet, som
borde beundras, och vore menniskan litet mera tacksam,
skulle hon skänka sin ömmaste vård åt ett kreatur, som
der-jemte visar en finkänslighet, ett förstånd och en tillgifvenhet,
som uppväcker förvåning. Dock, hästen är icke endast
menniskans mest betungade arbetsslaf, utan allt för ofta
också en afledare för hennes okynne och ondska, och han
fördrager äfven detta så tåligt, att han undviker till och med
att trampa sin berusade husbonde, som, krälande i stoftet,
ännu fortfar att misshandla honom. Så uppför sig mången
gång den hjertlösa menniskan — som dock är skaparens
krona — och hvem kan uppräkna all hennes grymhet emot
”Visa mig din plog, och.’jag skall säga dig hurudan åkerbrukare du är”,
sä lyder ett gammalt ordspråk. — Vi vilja tillägga: visa mig dina
kreatur,’ äfven lastdjuren, och jag skall bedöma din hushållning ända
säkrare, och med detsamma äfven säga dig hurudant hjerta du har.
djuren; alla de plågor hon framkallat icke endast
medelbar-ligen genom hugg och slag, öfveransträngning och svält, utan
äfven omedelbärligen, men derför icke mindre upprörande,
genom de af missvården och misshandlingen uppkomnc
sjuk-domarne. Det är nog att hästen, liksom dragoxen, är ännu
allt för ofta en martyr, och en sådan af tystaste slag — ty
”hästen har ljud för glädjen, men icke för smärtan” — och
den tystnaden långt ifrån att undertrycka deltagandet borde
ensamt vara tillräcklig att framkalla väckelsen till en
mildare behandling.
En bättre omsorg om hästen skulle otvifvelaktigt icke
heller uteblifva, åtminstone på ålderdomsdagen, eller den
tidpunkt, då hästen — till erkänsla för en hel lefnads mödor
— så ovärdigt röner den största missvården, om allmogen ej
hyste den inrotade fördomen, att hästköttet ej kan användas
i hushållet. I dessa upplysta tider hoppas vi dock att en
sådan origtig åsigt ej längre kan bestå, och att ined den af-
7
Löjucnskmd, La ndtm an n abyggnader.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Jan 5 01:49:13 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lcelandtm/0041.html
