Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- XI. Svinhus
- Taflan 47
- XII. Redskapshus
- Taflan 48
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gäng till svingården eller förrådsrum eller rum for en
kokinrättning; fg kreaturs- och utfodringsgång med rik
belysning. Å ömse sidor ligga svinrummen.
Fig. 13. Framsidan.
Fig. 11. Gafveln.
Fig. 15. Ett fönster.
Fig-. 16. En inredning med midtelgången fg ocli dörrar
till man- och svingårdarne. Å ömse sidor ligga svinrummen.
Fig. 17. Mindre svinhus med en ingång: fp förplatsen;
sv svinrummen; Ig lägerplatsarne.
Fig. 18. fg fodergång med utfodring i svänghoar; in
ingång för skötaren, i öfrigt fyra svinrum med särskilda
utgångar.
Fig. 19. in ingångar; sv svinrum; ho hoar med matning
utifrån.
Fig. 20. Enkelt fönster passande till svinhus.
Fig. 21. Utfodringsho af plank, ställd inuti svinrummet.
a ho; b skjutlucka med en knapp, att uppdraga då svinen
äta; c fodervagn på spår utåt gången då svinhuset är stort.
Fig. 22. Genomski irning af ett svinrum med hon utanför
rummet: d ho af sten eller trä med falluckan c; f fönster;
g afloppsränna för urin utåt.
Fig. 23. En del af inre sidan, visande hålen,
hvarige-nom svinen sticka in lmfvudet då de äta.
Fig. 21. Annan ioderinrättning med hon i och tratten
h, hvarigenom inmatning sker ifrån fodervagnen I, då man
har svinhuset stort; m urinränna midt i gången.
Fig. 25. En upphöjd lägerplats eller säng, sedd
ofvan-ifrån; n sjelfva sängen; o trappbrygga.
Fig. 26. Samma läger i uppritning.
Enklaste utfodringen blir alltid att låta boens ena ända
utskjuta något i gången, och att ifrån svinrummets vägg låta
en liteii skjutlucka nedgå i sjelfva lioen. De s. k.
»sväng-lioarne» ställer man på en jerndubb midt under boens
botten, straxt innanför ett hål i väggen, och vid matningen
vrider man fram hoens ändar åt förplatsen till, och stänger den
efter tillbakaskjutningen med en i golfvet inborrad pinne.
Gör man svinhoar med vinkelformiga bottnar, så hafva djuren
svårt att stå i dem.
*
XII. REDSKAPSHUS.
——
Den vid landtegendomarne behöfliga redskapen är af
allt för stort värde, för att ej förtjeua ett särskildt
förvaringsrum. Också finnes knappt något hemman, som saknar
åtminstone en vägg-luta, inom hvilken man söker skydda
redskapen emot rötan af regn eller ifrån förtorkning af
solstrå-larne. Redskapshusen äro dock nästan alltid sä otillräckliga
och obeqväma, att man ofta nÖg får se en del af redskapen
stå på gårdarne året om, och när det är så tillstäldt, att man
ej kan åtkomma en vagn utan att förut undanskaffa en
annan, så blir en naturlig följd, att man ej gör sig mycket
besvär att få den åter under tak. De kostnader, som
härigenom drabba landtmairnen, blifva i längden mycket mera
kännbara än uppförandet af ett rymligt och ändamålsenligt
redskapshus, hvilket är en småsak.
Redskapshus byggas företrädesvis af stolpar och bräder
utan alla fotträd, med stolparne hvilande på fasta stenar och
inborrade jerndubbar. Framsidan gifver maningen hel vägg,
endast stolpar och portar, och der en större bredd är
be-höflig anbringas stolpar och portar rundtomkring. Man
uppställer också redskapen i längd- eller tvärrader å ömse
sidor om emotsvarande mindre antal portar, då man alltid
håller en midtelgång öppen. Ifrån gaflarne upplägges
mindre sommarredskap i vinterqvarter öfver bjelkarne, eller
begagnar man vindsrummet till upplag för bräder och
gangs-virke. Redskapshusen behöfva inga andra golf än en
till-stampad grusfyllning eller en stensättning, hvarmed man
bildar en liten upphöjning, så att regnvatten ej intränger.
Golfvet bör afdelas genom små snörrätå upphöjningar i
stensätt-ningen, som komma de numrerade vagnarna att stå lagom
långt inskjutne, så att de ej stöta emof hvarandra. Efter
sådana afdelningar uppställer man äfven plogar, harfvar och
annan redskap, alltid efter nummer och i ra*d. Spadar, jern-
spett, tjugor, jordborr etc. lutas i spår emot små
urgräfnin-gar på lika afstånd i en liten brädhylla. Genom en sådan
indelning får man plats för mycket. Ordningen drygar
alltid ut både tiden och utrymmet, och vi påstå att få saker,
näst den välvårdade boskapen och det städade mejeriet,
kläder landtegendomen så väl, eller visar graden af dess
kulturtillstånd säkrare, än den ändamålsenliga och väl vårdade
åk er b ruksredsk ap en.
Tallan 4L8.
Redskapshus.
Fig. 1. Plan till ett redskapshus af resvirke och bräder.
Långsidorna utgöras af endast portar, och det hela
upp-bäres af stolpar med jerndubbar på stenar. Byggnaden
sönderfaller i sex lika delar.
Fig. 2. En af långsidorna.
Fig. 3. En gafvel.
Fig. 4. Tvärgenomskärning.
Fig. 5. Inredning till redskapshus med 2:ne tvärgångar
och 2:ne portar på hvarje långsida. Helst bör det vara ett dubbelt
så bredt rum i midten, som vid gaflarne. Här är dock
midtrummet smalt liksom tvärgångarna. Småredskapen spadar,
jernspett, hackor etc. uppställas i midten, hvarest anordnas
en beqväm trappa till öfvervåningen, der slädar,
hökorgs-grindar och lättare »bråte» upplägges då den ej behöfves.
Fig. 6. Byggnaden sedd frän framsidan.
Fig. 7. Gafveln.
Fig. 8. Tvärgenomskärning.
Fig. 9. Gafvelfönstret.
Fig. 10. Ett på fristående stolpar och stenar uppburet
•halmtak, under hvilket är upplagsrum för torkning af bräder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Jan 5 01:49:13 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lcelandtm/0065.html
