Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rättelser och tillägg - Till Hufvudtaflorna - Till Detaljtaflorna - Efterord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Till Hufvudtaflorna.
Tafl. 3, fig. 10. Bör hafva ett litet fönster på ytterdörren och hvarje,
äf-( ven den minsta, stuga åtminstone ett par sittbänkar å ömse sidor
om porten, hvilka, utom den trefnad de medföra, hindra de små
barnen ått falla utför trapporna.
Tafl. 4, fig. 3. Bjelkbandet bör sänkas så att det nedgår till öfverkanten
af fönsterna, hvarefter tvärbjelkarne läggas på detta band, Genom
denna förändring sammanjemkas också bättre höjdmåtten emellan
boningsrum och vind, som torparen bör hafva rymlig. Takstolens
remstycke ligger också allt för nära väggen, för att hindra den
hårdt spännande takstolen att utskjuta väggen, derest den ej blir
synnerligen väl fastborrad.
Tafl. 5, fig. 7. Ryggåsstocken glömd.
Tafl. 6, fig. 1. Dörren, här ritad till enkel-dörr, bör ej vara bredare än
fönstret.
Tafl. 6, fig 3. Ryggåsstocken glömd.
Tafl. 7, fig. 11. Saknas mellanåsen på taket. Här förekommer också en
allt för hög dörr. På små byggnader får man sammanjemka alla
proportioner’, så att öfverensstämmelse vinnes emellan de små
måttförhållandena.
Tafl. 10, fig. 1. Dörrfönstrens spröjsar ställas i likhet med sidofönstrens
öfra delar.
Tafl. 11. Här förekommande taklister äro väl höga och grofva på en så
liten stuga.
Tafl. 26. Kallas oriktigt »mejerier för hemmansbrukare» då flera af
ritningarna äro fullt tillräcklige äfven för större landtgårdar, helst
då man afkyier mjölken med is.
Tafl. 34, fig. 16. Gafvelröstet bör hafva liggande brädfodring för att ej
borttaga utseendet af orueringen under taket, som är så enkel, att
den utgöres af öfverblifne påspikade läcktändar. Samma
förhållande är på Tafl. 46, fig. 7.
Tafl. 46, fig. 15. Sparrarne stödjas enklare och säkrare om hvar och en
får en liten stolpe under sig, ställd midt öfver de nedra stolparne.
Mellanväggarne så väl å fig. 8 som 15 göras af rundspjelor, som
tillåta värmen att sprida sig. Se fig. 21.
Tafl. 47. Krubban figg. 22 och 23 kan förbättras och förenklas, så att hela
brädväggen eller fig. 23 bortgår. Man blott sänker hoens (d)
ytterkant så att lammen c kan nedfalla lodrätt, man inskjuter
en regel på lämmen i en krampa på hoen, då man vill afstänga
och mata svinen, samt nedskjuter samma regel uti en krampa i
hoens ytterkant när lämmen upplyftes och djuren få äta.
Tafl. 48, fig. 15. Fattas sträfvar.
Planerna till Sädesmagasinérna, Fårhusen och Redskapshusen äro
ritade efter en skala af en fjerdedels linie på foten.
Till Detaljtaflorna.
Tafl. 4. Nackslåarnes höjd äro lämpade efter medelstora djur: böra höjas
för större.
Som det är nyttigt att de idislande djuren emellanåt
afstän-gas ifrån foderborden, tillägges här, att sådant kan ske: dels
genom små brädklaffar som fästas i nackslåarne utåt med en nagel,
då klaffen kan vridas uppåt och nedåt; — dels genom en
rund-spjele som inborras i nackslåen och skjutes upp och ned efter
behof; — samt slutligen genom spjelgrindar som fästas med
ledgång uppptill på innersidan af fodergångens stolpar; och då tre
djur vanligen stå emellan hvarje stolpe gör man en grind för
tvenne djur. Samma haspar och reglar som fästa grindarne, då
de äro nedfällda, begagnas äfven då de äro uppfästade.
Tafl. 5, fig. 3 och 4. Gallerteglet inskjutes i muren 4 tum.
Tag. 5, fig. 5 och 6. Äro dubbelt mindre till alla delar än på
hufvud-ritningarne (se tafl. 22, fig. 12). Öfverslaget till fig. 8 och 10 bör
ligga 2 tum fram om muren.
Tafl. 6, fig. 9 och 10. Då listerna begagnas till annat än bandlister böra
de egentliga liststenarne (de medlersta) utskjuta ett par tum
ut-öfver den andra tegelraden och de öfra hvarfvens i sin tur
öfver-skjuta listteglet.
Tafl. A fig. 21. Det är starkare att tappa än blada de små
gafvelsparrar-nes ändar i nästa takstol.
Tafl. B. En mycket enkel tegelugn, med tillhörande ändå billigare
tegellada, finnes införd uti Ch. Em. Löfvenslciölds
»Landtmannabvgg-nader» utgifne af C. A. Forselius, planch 30 och 31. På samma
ställe (pl. 32) finnes äfven ritning till en bepröfvad Iskällare, som
här saknas.
Detaljtaflorna M 1, 3. 7 och 9 samt mindre delar af JU 2 och A
liksom begge arbetsritningarne och det lilla trädgårdshuset (å tafl. 46)
äro af Hr Arkitekten Hj. Kumlien. Detaljtaflorna B och C äro, jemte
be-skrifningar, till större delen utan författarens kännedom af källorna,
införde genom förläggarens omsorg.
Vi hafva icke ett ögonblick vågat föreställa oss att vi,
genom utgifvandet af detta arbete, förmått fylla behofvet af
en länge saknad handledning i landtbyggnadskonst, ännu
mindre att hafva tillfredsställt tidens vexande anspråk; men
vi hoppas att de föreskrifter som här lemnas skola göra någon
nytta, åtminstone skärpa omdömet och framkalla väckelser
åt den egna eftertanken, som vid inhämtandet af allt vetande
är den bäste läromästaren. Arbetets felaktigheter och brister
inser kanske ingen bättre än författaren sjelf, som till sin
ursäkt kunde anföra att ett arbete med en här behöflig
noggrannhet lättare än de fleste af tryckpressens alster är
underkastadt misstag. Hvarje konst har dessutom sin barndom och
den nyfödda, ur så godt som intet framkallade
byggnadslitteraturen, torde äfven den berättiga författaren till ett
välvilligt öfverseende. Skulle detta emedlertid uteblifva och ett
skoningslöst, om också i flera afseenden förtjent klander
blifva mödornas lön, så återstår dock alltid både det ojäfviga
vittnesbördet af vårt välmenta uppsåt och öfvertygelsen: att
ju noggrannare man inser felen, ju säkrare skall
landtbyggnadskonsten höja sig, och för ett sådant mål äro vi
beredvillige att fördraga hvilka vedermödor som helst.
Bergatorp i September 1870.
Författaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
