Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmänna byggnadsreglor eller korta anvisningar ur byggnadsläran tillhörande landtmannabyggnader - Byggnadsplats, trädplantering och utrymme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brunnen söker man om möjligt gifva ett sådant läge, att man
sparar tid och under vattenhemtningen kan tillse kreaturen.
Man skall dock ej så mycket fästa sig vid mindre
beqväm-ligketer, att man förbiser mera Imfvuäsaläiga, som bestå uti
att ej sammantränga byggnaderne och göra dem eldfarliga
eller så anordna, att tillräckligt utrymme saknas för den fria
rörelsen vid inbergningen eller omkring komposterna,
gödsel-högarne eller halmstackarne, eller att man glömmer tillräcklig
plats för den lössläppta boskapen. Närmast bakom och vid
sidorna af manhusen bör trädgården hafva sin plats, och
emellan dem rum för en större gård med gräsplaner och mjuka
gångar, samt deromkring enstaka träd och löfdungar. Vi
fästa oss så mycket vid en fri och rymlig gårdsplan och den
nyttiga trädplanteringen, att vi utan denna anse
landtgår-darne beröfvade sin förnämsta prydnad.
Vi kunna derföre icke nog ifra emot allmogens
besynnerliga smak, att på tomtplatserna ej tåla några vexande träd,
hvilka väl ordnade på det billigaste sätt förläna åt
byggnaden en prydlighet, som ej konsten kunnat frambringa.
Förtattaren har ofta sett, hur man vid nybyggnader gör sig allt
möjligt besvär att utrota till och med de träd, som stodo pä
eller omkring byggnadsplatsen — träd, som man icke en gång
haft mödan att plantera — oeh huru en kal otrefnad fästat
sig vid det ställe, som, skuggadt af några lummiga
trädkronor, förut varit inbjudande. Dä trädplanteringen har ett
välgörande inflytande på sederna, vore det i stället att befrämja en
verklig fosterlandssak, om livarje bonde och torpare tillegmule
sig alla de njutningar och fördelar, äfven med afsecnde pä
väderleksförhållanden och helsan, som uppkomma genom en
allmännare trädgårdsskötsel och skogsvård. Kanske förmår
icke heller någon sysselsättning att lifligare stämma sinnet
till tacksamhet mot en mild försyn, och kunde menniskorna
blott höja tacksamhetskänslan, skulle de äfven lefva
nöjdare; ty uti otacksamheten ligger grunden till en aldrig hvi-
(Se förkl. under N:o 1 å föregående sida!)
lande oförnöjsamhet, hvilken framkallar så mycken oro.
Trädplanteringen har derjemte en egen underbar förmåga att
fästa danaren vid stället, och hvar finnes slutligen en renare
fröjd, än att se träden digna af frukter eller att höra
fog-lames sång i de lundar, som vi sjelfve hafva fostrat?
Den omtänksamme landtmannen vårdar sig om det
natursköna lika mycket som om byggnaderna, och bemödar sig,
att emellan prydnadsträden, frukt- och köksträdgården
åstadkomma ett smakfullt och ändamålsenligt samband, och ser
gerna, att ett och annat af de älskliga löfträden äfven finnes
mellan uthusen, der de bilda de bästa brandsegel emot
eldsvådor. Han hugger bort de träd, som stå nära
byggnadernas grundvalar, skada deras tak eller i allmänhet äro
till hinder; men på oskadliga ställen låter han dem stå qvar
eller planterar sådana af passande slag till skydd mot
vin-darne, till skugga för djuren och till förnöjelse för ögat. Han
vet, att mejeriet erfordrar en trädflock mot söder, som
minskar sommarsolens hetta, men ej är nog tät eller stor att
åstadkomma fukt; han vet att svinhuset behöfver träd,
åtminstone utomkring sin gård, för att svalka de af hög värme alltid
lidande »fyrfotingarne», synnerligast om vattenpölar saknas;
att hönsen finna sig väl under buskvexterna, hvilka äfven
skydda dem för roffoglar; han känner, att det stackars ulliga
fåret flämtar och hänger hufvudet i solvärmen, och att
fäkreaturet och hästen söka höjderna och lundarna för att få
friskare luft. Mången sjukdom har också härjat inom våra
ladugårdar under heta somrar, mycket just derföre att man ej gjort
hvad man kunnat för att mildra värmen, hvilken djuren af brist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
