Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmänna byggnadsreglor eller korta anvisningar ur byggnadsläran tillhörande landtmannabyggnader - Timmermansarbete - Väggar (timmerväggar) - Resvirke (brädväggar etc.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(Forts, af Byggnadslärau från Häft. VI och VII.)
Y äggar.
Såsom i afdelningen Byggnadsämnen redan blifvit anfördt
förekomma träväggar hufvudsakligen i form af timmerväggar,
späntade plankväggar, väggar af resvirke med brädbeMädnad,
väggar af skift eller stolpar med ifylldt liggande timmer,
samt, likasom på öfvergången till stenväggar, korsverksväggar.
till livilka trä och sten gemensamt användas.
Till uppförandet af fasta timmerväggar gör man tull, att
synnerligast till första hvarfvet välja groft och kärnfriskt
virke, samt att vid sammanfällningen iakttaga största omsorg,
då byggnadens både varaktighet och värme naturligtvis deraf
är beroende.
Timmerstocken afbilas, som bekant är, före inläggandet i
väggen på tvenne motstående sidor till jernn yta, och förses
på den ena af de härigenom bildade smalare sidorna, hvilken
vid timringen vändes nedåt, med en urhålkning längs efter,
som passar in med den underliggande stockens öfre kullriga
yta. Syllstocken, eller den första stock som lägges på muren,
bör vara af gröfre virke’ än de öfriga, samt läggas på
plattsidan, så att den på inre sidan
af väggen bildar en pa-11, hvaruti
golfbjelkarne, utan att behöfva
gå midt igenom väggen, infällas.
Närstående fig. förtydligar detta.
Vid uthusbyggnader lägger
allmogen vanligen 2:ne motsvarande
fotband högre än de andra,
hvilket är fult och medför dessutom
ingen besparing. — För att
hindra förskjutning indrifvas 1 ä 11
tum tjocka, af starkt och segt
träslag förfärdigade träpinnar eller
s. k. dymlingar på ungefär hvar 8:e till 10:e fot. — Till
tät-ning af fogar och sprickor indrifves i tjärvatten dränkt mossa,
eller, ännu bättre, tjärdref.
Ytter-väggarnes sammanfogande i hörnen
sker antingen med s. k. korsknut,
laxknut eller förenad lås- och
laxknut, som äfven kallas
alhärings-knut, hvilken sistnämnda, ehuru
något arbetsammare att utföra,
erbjuder största styrka och
varaktighet. Fig. 48 visar en korsknut,
som bildar s. k. utknutar, fig. 49
en laxknut samt fig. 50 en förenad
lås- och laxknut. På de ställen,
hvarest väggar måste afbrytas,
såsom vid fönster och dörrar, vid
eldstadsmurar etc. insättas mindre,
stående timmer eller s. k. svärd
framför timmerändarne för att hålla
dem stadigt tillsammans, såsom fig.
51 visar. I stället för att svärden,
utom i smågluggar, sålunda alltid
böra tillhuggas af ett klufvet
vanligt timmer, ser man dem hos
allmogen vanligen utgöras af störar
eller så klent virke, att de ej kunna
uppehålla eller styra väggarne. Då
en vägg af liggande timmer, utan
fönster eller mellanvägg,
förekommer på en större längd, kan man anbringa 2:ne ständare
eller följ are midt emot hvarandra på ömse sidor om väggen
Löfvenskiöld, Landtmannäbyggnader. liyggnadslära.
eller ock blott en, samt sammanbinda den med väggen
medelst skrufbultar af jern såsom fig. 52 utvisar. Dessa följare
eller pilastrar anbringas oriktigt nog vanligen ej förr än
byggnaden börjat sjunka och kommit ur de lodräta linierna,
hvarigenom olägenheter uppstå, livilkå ej utan betydliga
kostnader kunna afhjelpas. Det är dock nödigt att gifva pilastrarne
aflånga hål för skrufvarne, så att sjunkningen ej hindras.
De s. k. stöd- eller kappväggarne (kortväggar) ofvan
bjelk-laget på vinden, livilka man på
allmogens byggnader så ofta påträffar, är
ofta en oriktig anordning, emedan, äfven
for väggar med större höjd, tillräckligt
stöd kan enklare åstadkommas genom
att spänna sträfvor från bjelkarne mot
väggen, såsom å fig. 5 och 6 å tafl.
A är synligt.
Ett på vissa orter användt
byggnadssätt är äfven att resa timret och
tappa det ned- och upptill uti fasta
fot- och takband samt drifva det
tillsammans ifrån sidan. Om sådane
väggar, livilka likväl om virket ej är torrt
gifva kalla rum, gå igenom 2:ne
våningar, så infäller man på inre sidan
vågrätt gående reglar, livilka,
hopbul-tade med resvirket, på samma gång
gifva stadga åt detta, samt bilda
underlag för golfbjelkarne. Se fig. 53.
Ett med ofvanstående beslägtadt byggnadssätt förete
de s. k. spåntväggarne af upprättstående späntade plankor
emellan fästa fot- och tak-
dem med bräder, men detta ej förr än de satt sig och blifvit
väl uttorkade, eller 3 å 4 år efter upptimringen. Denna be-
4
Fig. 47.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
