Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 71 —
Spanhakug är then leskan,
Långhalsig som en geet,
Och på des strupa sätter,
Ha, ha, sätter
En knyl, liksom en tratter;
Så skön är han och feet.
Dess tandelösa käfftar
En oläst matskåpzdör,
Der gammal mat uhr luchtar,
Ha, ha, luchtar,
Som städz uhr halsen fuchtar,
Om iag det säyia tör.
Som ankartrossar pruncka
Des halsesenor två;
Halsgropen, magre, fuhla,
Ha, ha, fuhla,
Är lijk en vargekuhla,
Den djupsta man kan få.
Håhlögder som en skutha,
Den ingen spegell har;
Däss näse, långa, stygger,
Ha, ha, stygger,
Heel slaskug och osnygger
Hon dryper alla daar.
Som sielfva specka-leera
Är halsens hvijta skinn,
Beprydd med värk och skåror,
Ha, ha, skåror,
Lijksom de vattufåhror
Bond’n kiör i åkren sin.
Dess bröst som syltelappar
Dhe slinta hijt och dijt;
Och hela kroppen lijka,
Ha, ha, lijka
Så miuk som på een skrijka:
Hur skull’ det gie aptit?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
