Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jean François Millet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BONDMÅLNING UNDER 1800-TALET.
63
Léopold Robert var under 1820-talet den franske
målare, som sysselsatte sig med bondlivet men målade
det med den opéra-comique-iscensättning tiden fordrade.
Blygsamt förklarade Robert själv: Jag har velat söka
en konstart, som man ännu ej kände, och denna
konstart har blivit omtyckt, det är alltid en fördel att vara
den förste. Léopold Robert är sålunda 1800-talets förste
bondmålare till tiden, men hans kolorerade italienska
teaterbönder ha nu huvudsakligen ett konsthistoriskt
intresse. De posera på ett sätt, som kommer de tyska
anekdotiskt skildrade bilderna ur bondlivet nästan att
verka naturliga.
E. Meyerheim och den norskfödde düsseldorfaren
A. Tidemand äro goda representanter för denna med
Millet samtida riktning, vars ihålighet först blir riktigt
tydlig, då man jämför deras tavlor med den store
fransmannens.
Schweizaren B. Vautier och tysken L. Knaus ligga
i konstnärlig kraft ej litet över de nyssnämnda, vilka de
likna i ämnesval, men de äro dock artskilda från Millets
oändligt mycket djupare konst.
Den som i Frankrike till en viss grad stod vid hans
sida var Gustave Courbet. Dennes Stenknackande
arbe/are väckte redan pa 1850-talet åtskillig förargelse
och åsyftade också detta. Courbet var i motsats till
Millet både politiskt och konstnärligt en partiman; och en
önskan att förarga brackorna» framträdde i många av hans
tavlor. De utgjorde dock med sina många konstnärliga
förtjänster dessutom en välgörande protest mot det
schablonmässiga i ämnesval och teknik. Helt visst
framkallade Courbet genom sina yttranden och sin målning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
