Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gudomliga 2r folkets odling, som uppenbarar sig dela i
folkets historia och dels i dess vitterhet. Af dessa
tolkar historien hvad folket under en viss tid gjort och
tänkt, Poesien hvad det under en viss tid känt eller
hvad det i fantasien ansett sig eller andra nu eller
förr kunnat och bort göra och tänka. Både Historien
och Poesien uttrycka således det egendomliga hos
nationen under vissa tidehvarf; nationens lif, inre eller yttre,
historiskt eller poetiskt. Emedan nu odlingen ej endast
uttalar sig i handlingar och tankar, utan äfven känslor
och fantasier, äro historierna öfver hvarje särskild gren
af ett folks odling befryndade med hvarandra och alltså
Sveriges Poesi på sitt vis dess Historia, och alltså kan
på Poesiens Historia allting lämpas, som i allmänhet kan
sägas om hvarje annan historia.
Historien, enligt sin Grekiska härledning, betyder*
”den som stannar strömmen," eller den som ser det
stannande, det eviga, i en ström, den som i fenomenernas
evigt fortskynd ande lopp ser det eviga, det ständigt sig
lika, det Intill och efter dagarncs afton fortfarande.
Fe-nomenerna, de yttre tilldragelserna och gestaltningarne,
äro blott de former, hvilka det eviga begagnar för sitt
uppträdande i verlden. Och det eviga, hvad annat är
det, än det gudomliga, det, än hvilket menniskotanken
ej kan tänka sig ett högre, det idealiska, det högsta
heliga, sanna, goda, sköna, hvilket allt på otaliga vis i
lifvet uppenbarar sig än i hjeltemodet, än i uppoffrande
handlingar, än i forskningar, än i Religion, än i
skaide-ingifvelser? Det gudomliga stannar på denna sidan
graf-ven ej rent och obeslöjadt, emedan menskliga existensen
då skulle i dess strålljus försmälta, utan-det upplöser
sig i lifvets motsägelser, förenar sig med menniskans
krafter och förmågor och uppenbarar sig i hennes
handlingar, tankar, kängjor, fantasier och passioner. Huru
än de ändliga former må vexla, i hvilka detta
gudomliga inträder, så förblir alltid det gudomliga detsamma i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
