Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åre icke de ypperste Representanterna af
National-lyn-net hos oss, så väl i äldre son i nyare tider, snarare
lyriska än episka karakterer? Dock anledningen mi vara
hvilken som helst, sä mycket är itminstone visst, att
hvart och ett poem af större omfattning vanligtvis bland
oss endast fragmentariskt bedömmes. Eller som är
detsamma, man ser mera på delarna än pi det
hela, och i delarna åter mest pi diktionen. 1 denna söker
man skönheten; man öfverser innehållet för formen.” —
Svensken har vidare intet rent lyriskt element, kan ej
längre tid fasthålla och till system lita mogna ideerna,
han tvertom hatar såsom nigot helt osvenskt djupsinniga
speculationer i all conseqvens och omständlighet ntförda,
hatar rent lyriska poesien, anser dess trånadssuckar för
pjunk, för ideella pretentioner och för en superfin och
pulveriserad Romantik, som helst lefver i molnen,
haf-vande en panisk förskräckelse för verkligheten.
Svenskens Lyrik kan ej uppbära sig sjelf, det ideella vill den
ej länge sluta sig till, den behöfver således en motvigt,
vill ha soliditet, n&got reellt. Derföre tager Svensken
aldrig Lyriken till sitt eget mil, det inre i och för sig,
utan endast sä vida det står i beröring med ett yttre.
Men detta kan åter ske så, 1) att det yttre råder, fast
alltid genomträngdt, lifvadt och rördt af det subjectiva,
t. ex. i lyriska berättelsen och naturbeskrifningen, eller
så, 2) att det inre råder, men ett sådant inre som
tillika år genomträngdt af något yttre, detta är reflexionen,
begreppet, hvilket förutsätter först ett yttre innehåll,
sedan en inre förmåga att upptaga det i sig,
(specula-tionen eller förnuftet har i sig sitt eget innehåll), och
hvaraf lyriken uppbäres af reflexioner. Denna lyriska
realism genomlöper hela vår poesi och uttalar sig der
be-stämdt, ehuru ännu ingen derpå fästat sin
uppmärksamhet. Det är samma Realism, som ger folkvisan
någonting reelt, händelsen, till motvigt mot en sjuklig känsla;
samma realism som i rimkrönikan under jäktandet efter
någonting reelt miste känslan; samma realism, som un-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
