Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nadsvilkor och vanor. Norden har cj samma rörliga och
vcilande 1 folklif, som länder med en tätare befolkning
och ett mildare luftstreck. Man har sitt arbete ochlsitt
nöje inom hus, sällan 1 större kretsar; utomhus är man
förlägen och förnärmande för hvarandra, är uttryckslös
och beröfvad all mimik. Hvardagslifvets tilldragelser
blifva derföre hvarken omvexlande eller pittoreska; och
hvilka ämnen har då dramaturgen att hämta från sin
øm-gifnlng? Hvad honom sjelf angår, så är ofta hans
iakttagelse skarp, men sällan fullständig, emedan den aå lätt
blir förströdd; omdömet är øfta i sjelf va sin grund
träffande, men innan det fullmo&nar, saknar det lugn och
opartiskhet; sjelfva den poetiska hildningsgåfvan har
vanligen en häftighet, som ej medgifver uthållaing: en
förtjusning, hvarpå slöhet följer; — med ett ord, man
saknar denna jemna och underhållna värma, som är
nödvändig för frambringandet af mera utförda objectiva alster.
Derföre är dfet en lyrisk stämning, som genomgår alla
våra handlingar, i den praktiska verlden; ej mindre än i
litteraturen och konsten. Det är samma lyriska k&ggla
i ett landskap af Fahlcrantx och i ett skådespel af
Stag-nelius. Hos den förre har man att beundra det
inspirerade i kompositionen, det poetiska i belysningen, det
rika i färgen; men sträng natursanning, noggrannhet i
detaljer, träffar man mindre. Hos den sednare blir man
ofta betagen af ideens skönhet och sinnesstämningens
värma, af språkets prakt och versens rena silfverklang; men
en gestalt med kött och blod, något träffande drag nr
den omgifvande verkligheten, söker man fruktlöst.”
’ingen litteratur,” säger v. Beskow i Minnesteckningen
öf-ver Stjernstolpe, "är så fattig på komiska författare,
som den Svenska. Hvad är orsaken? Svensken saknar
ingalunda känsla för det skämtsamma, eller
qjeltyvick-het. Första vilkoret for det komiska sniUeti utveckling
är frihet i aesthetisk och sällskaplig mening, Har någon
sådan funnits hos oss så länge, att den knnnat öfva sitt
inflytande på bildningen? — De atltfør tunga »stbetiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
