Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
der), samt ett af 4) Rydqvist, af hvilken vi äfven i
afseende på komedien nyas lånat ett träffande omdöme och
5) Almqvist. 1) De Nordiska folkslagen hafva climatet
emot sig, ty det förorsakar en stor nöd i våra behof,
till hvars afhjelpande fordras en ansträngning, som gör
en långsam hvila nödvändig. Naturen sjelf ligger största
tiden btgrafven i slupuner. Der man oupphörligt kastas
ur hvila i hastverk, och från hastverk åter till.hvila,
har man mindre kraft att skapa, än att förstöra. De
Nordiska folkens naturfel ir derföre en öfverdrift i
sättet att lefva; de hafva mera hetsighet in eld, de utöfva
sin styrka med språng och dväljas dessemellan t dvala.
Deras känslor omvexla mellan tillstånd af våldsamhet och
lättja: våldsamheten föder en ögonblicklig drift, som
afstympar den tid hvilken fordras att mogna en
compo-sition; den snart.återvändande lättjan gör, att elden
af-tynar, om ock tiden bibehålies. Detta fladdrande lynne
ger kärlek tor flärd9 det täcka, de granna skenen, som
vid första anblicken locka behag-känslan och tänder
begär. Så tjusas t. ex. Nordens innebyggare långt förr af
ansigten, som likna omogna och nyss utspruckna
blomster, än af de räta drag, det charakteristiska tycke, den
fullmogna färg, som utmärka Grekiska anleten. Celadon
och rosenrödt, en bländande, men lungsigtig färgton, är
den hérrskande hos våra qvinnor; sjelfva skepnaden,
första vilkoret för all fägring, år under allt detta
firgskim-mer oftast disproportionerad och charakterslös. Hos de
skönaste åter, som i stället för de öfrigas betydnings
-lösa täckhet erhållit af naturen former och själ, bär
fägringen alltid én mer eller mindre hemlig stämpel af
melancholi, som är oändligt intagande, men som en
Italienare skulle förklara ungefär på detta vis:
”friskhetsglädjen blandar sig med lidandet af klimatets tryckning
och sätter en ömhets stämpel på ansigtet, som ger
åskådaren en villa af förtjusning, utseendet har mera tycke
än sanning. Denna täckhet har Norbon blandad med
torrt 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
