Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4ötrts liksom Tysken med tungt Och Fransoseh med
qvickt. — 2) ”Svenskarne aro den enda nation under
éolen* aom föraktar sig sjelf. Och dock huru adel är
Vår Historia — emot andrå folks! Och dock hafva Sven«
fckarne, (de oförfalskade i) med all siii oafvenhet f i
nationella charakteren en vitis renhet Och felfrihet* en
hemlig eld och en innerlig känsla öfver Engelsmännen*
ja de ha 8 gånger mer af sjålenti höghet och Ömhet och
tio gånger i frihetsan da i S) Naturen har bidragit att
bilda Svenskens charakter. Naturen har i Norden dela
On sträng och ofruktbar storhet* dels hastiga öfvergåji-*
gar och ett spädt tycke* Det tiediiare är särdeles märk*
ligt* Våren har här ett ’*egei rörande behag, genom
dess afbröit mot den eljest sä ofta ofruktbara storheten
i den nordiska naturen* och genom den skugga af snar
förgänglighet* söm lägger sig öfver vårens egen skönhet*
Äll naturens skönhet har i Norden ett visst spädt tycke*
^)et gällelr om den utsprickande rosens skona fargör,
intill den rodnad* som blommar på den nordiska flickans
kind; det gäller öra det ljusare färgspelet på Nordens
himmel, jämnfördt med Söderns dunkelblåa luft; det
gäller om gräsens och iöfvehs här mera lifliga, ljusare
grönska* hvilken* så sällsamt afbrytande mot vintrens
oför-Öndradt qvarstående vittnen* vårå dtinkla
barrskogar*egentligen år ett bevis på en vextlighets svaghet* hvilken i
Söderns mognåre natur Och liksöm fullbladigå alster ej
finnes. Så liknar skönheten i Norden nästan alltid ett
Spädt Och ljuft barn* hvars rörähde oskyldiga täckhet
redan i vaggan tycktes bedja öm försköning for den
härda lott* hvaraf det en gång skall till förgängelse döni-^
mas* Detta tyckes mer i Nördeh dfaga menniskaiis
deltagande och uppmärksamhet till Naturen och göra eii
närmare frändskap till henne och hennes hemligheter*
ett både djnpare ocli mer omfattande natursinne till ett
grunddrag hos uimärktare nordiska själar. Redan i
Nordens äldsta Gudalära och skaldekonst är det detta anlag,
Svenska rots. Histi 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
