Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
farna tallft krigiska Idrotter; hämadensr faror roro fo^
dem icke frcmmande; man har nästan lika många
minnen af ’deras kämpabragder som af deras skaldekonst.
Med Konungen drogo hans skalder i striden, eldade med
sin vapensång kämparnes mod ocli stridde sjelfva
manligen rid Konungens sida. öfvergick dem och hären icke
ett lika öde som rid Sticklarstad, så drogo de med
Konungen frih striden åter hem och qvådo rid skummande
hornet om de utförda bedrifter, om seger och om
ärofull död. De brukades äfven i andra rigtiga rärf och
beskickningar och Thiodolfer från Hvine är af
fornskal-der icke den ende, som varit sin Konungs käraste van
och rådgifvare. Ehuru det derföre visserligen var
skaldernas sed att berömma den mest, inför hvilken de
stodo, tillät dock icke tidens lynne, att de inför någon
skulle vågat prisa sådana dess verk och bedrifter, hvilka
en hvar, som det hörde, så väl som han sjelf visste
vara fåfaftglfghet och skrock; sådant skulle mera hafvn
blifvit ansedt för hädelse än för lof. De qväden
derföre, som blifvit framsagda inför höfdingarne sjelfva eller
deras söner i dé tappras lag, ega ett stort värde äfven
genom sin historiska sanning, så mycket är åtminstone
vis9t, att de varit för sanna ansedda af de* män, som
lefvat närmast efter dessa tider, på grund hvaraf de
äf-ven blifvit af dem begagnade såsom dé säkraste vittnen
om förra tilldragelser. Hjeltesången, en* frukt af
hjel-teåldern, var också den, som oftast hördes i kämparnes
samqväm, då för saga och sång något rikare ämne icke
fanns än hjeltehragder» Ofta besjöng skalden sin egen
bedrift, icke sällan äfven sina vänners. Men äfven
mensk-lighetens ömmare känslor voro icke heller alldeles
frem-toande för sången. Skilsmässan från den älskade,
kärlekens sorg så väl som dess glädje tolkades med lika
dju£-Ifet 1 känslan och lika sanning som hämdens förtärande
eld och kämpens brännande tör9t efter strid och blod.
Man qtad äfven kärlekssånger (fnansaungr) till oth ötn
den Vana inön. Och beryktade äro de gamles så kallade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
