Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dog. Han bade begärt, att ictce blifva lagd inöm
Kyr-koglfdéti, ttled tillägg: ”Sk jag värdig kommer jag uog
derin.” Han begrofs utanför densamma, men hvarje natt
blef muren liedrifven, s& att kyrkogårdens ringmur till
felut måste utflyttas utom riddarens graf. Detta år
be-bamlladt i en folkvisa. — Isa lilla älskade ett Hertig,
som stupade, hvarfore bon sticker ilijål sig i sin
alskares famn på sjoastrand. En Engel, skickad af hogahim*
tnelrikc, under skepiiad af en fogel, vacker dem båda«
— Stolts Signa lilla, lofvar att vänta på Junker
Willem-feon i femton år« Hon förlofvas med Kimgen af
Enge-land, men en fogel fdr bref till hennes aflågsneålskare,
Som kommer i tid atf rådda henne.— Hit hör den
längsta folkvisan: Thorkil Trönéson. Herr Lage skickar
honom till Island, emedan han fruktade att han flera år
haft umgänge med sin dötter Adelin« På Island blef
Thorkil fangen, Adelia bortgifves åt Hr Jonsdn, men
tinder bröllopsnatten går hennes piga 1 hennes stalle«
Hr Jonson ovetandé« Adeling fader, som bor af Hr
JÖn-son, att hans dotter ej haft Omgange med någon annan,
tager Thorild från Island. Hemkommen faster ban Stolts
Mettelille. Vid bröllopet Upptäckte Adelin sin trohet
mot Thorkil. De båda förenas till slut, sedan
hvarde-ras make var död. — Hit hör ock visan om Herr Lage
och Herr Jon. Den år rolig genöin ömqvådet, t. ex. Jön
han låter sina kläder skåra. “Skår väl!” sa* Jon; sina
hästar sko. "Sko väl!” sa* Jön. Bruden gångar på
kyrkogård. “Låt gå’na!” sa* Jon. Brtlden ville gå till sängs.
"Jag går med!" sa* Jon« Kungen stod nte for honom.
“Guds fred!** sa* Jon. — Pen stridbare munken ser ut
som en parodi, ty deh är så Öfverdrifven; for hans blick
remnade bjelkar och murar, han bar tre tunnor guld på
sin rygg, åt upp sju oxar och femton fläsksidor och drack
12 tunnor öl. — En gång fruktar en jungfru att bli
bortförd på sin kyrkfärd, byter derföre kläder med sin
körsven och bevarar på det sättet sin oskuld för den
be-Svenska Poes. Hist. &
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
