Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oftast begagnas dvaledryck att bringa dem i sömn, som
man rill bortröfva. 4) Sådana, eom beskrifva det
qvin-liga hjeltemodet att med aköld och svärd rädda sina
älskare eller anförvandter, jemte allmänna äfventyr, der
en gynnad eller miasaktad tillgifvenhet söker vinna sitt
syftemål. Jungfrun tager sin älskare nr bojorna med
våld. Lucia försvarar sin oskuld och vinner guldkrona
och drottningenamn. Arla om en morgon d& första
lärkan sång klär sig Palle Boson i silke och ädel päll,
af-rådes af moderbrodern från sin giljarfärdf, men möter i
rosenlund en liten smådräng, af hvilken han genom
mutor för veta, att hans käraste skall fara till kyrka att
rigas vid Herr Nils. Palle tar bruden på Kyrkofärden
,t>ch reser hem, men förföljd stupar. Jungfrun gaf sig i
klostret. — Herr Hillebrand får af Lena Lilla det svar9
att hon ej aktar hans ord mer än skarn under sina skor.
Sedan låter han båda att han var död, dä först vågar sig
Lena Lilla till kyrkan, hvarvid Hillebrand är tillreds ,
tager hennes hvitgula lock och sveper om sadelknapp ooh
rider så, att aldrig var det någon ringaste qvist, utan att
han tog stycke ur Lena lillas vrist, och aldrig var det
någon ringaste rot, utan han tog stycke utur Lena
lillas fot. Men sedan hon dött deraf, fick han till straff
Btegel och hjul. — Ebbe Skammelson återkom från ett
krigståg till Tiraholm i Bolmsjö socken i Småland, I
det ögonblick hans trolofvade mö stod brud med hans
egen broder. I vrede mördar han sin brud och
svärför-äldrarne, men ångrade sitt brott och drog till Rom att
erhålla aflat. Der ålades han att under ett år ligga en
natt på hvarj_e ö i sjön Bolmen, hvilken hade lika månr
ga holmar som året dagar. Sin botöfhing undergick han
amidd i tunga bojor. Efter den förelagda tidens slut
hvilar han en gång på fasta landet pä en höskulle,
deri-från han hörde en piga sjunga visan om sig. Derifrån
kommen in i Kyrkogården, der man ännu visar märken
fifter hans stora fotter, föllo kedjorna af honom och han
dog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
