Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En hamn Tar for Tind och Tig, Frihet beskårmär bide
hög och låg, Ty bör igan frihet pryda.” — I Sången om
Erik Pnkes fali genom Carl Knutsons trblöshei har man
spår så väl till den sedan högst allmänha allegorien,
ty hela sången är en historia om Personificatiöhen Tro’s
missöden, som ock till ett bemödande att skapa ett
annat versslag an folkvisans oregelbundhä rythrb , den
platta knittclversen och den släpiga Alefcaiidririeh. Han har
väl iakttagit sitt nya Versslag, t. ex. *’l)et märke med
sig Så fattig som rik Ehö som vill, Hah segle och ro,
Ilan finner ej tro 1 verldehe till” Deh lärde mannen,
med sin tids hela bildning, förråder dock vida mindre
smak, än den enfaldiga folkvisan, soitt visar ett visst
na-tnrligt tycke, hv&rigenöirt Visans tittryck nästan aldrig
stöter ett godt öra. Ochså har man ingenting af
folkvisans romantik hos Thomas , men emedan ingen annan
svensk poesi än folkvisan fans före honom, måste man
antaga, att den väckt honom att på modersmålet dikta.
Mera författade i afsigt att tillegna sig folkvisans
o^d och ton äro flertf andra historiskt-lyriska sånger på
en sednare tid, ehuru de alla icke kunnat eröfra mera
än tomma ordet, ty tonen kunde ej fattas, just derföre
att den fordrar beslägtade sinnen, friska och icke
förbildade. Sådana andefattiga efterkonstlingar äro:
Dahl-stjernas Konungen Öeh Herr Peder om segern vid Narva f
en sång som för öfrigt är ledig och ej alldeles opoetisk.
Herr Peder drömde en dröm om en natt om en Möja,
som han ville taga fatt, som stretade emot. Hans
spåmän sade, att det var Narva, som sedan på sändebudens
giljareanbud svarade att hon var trolofvad med Knng Carl.
Denne får höra att hon var belägrad, och blir vred som
ett lejon, som får höra sina späda ungar skrika hinsidan
ön; han far öfver de salta böljor och efter vunnet slag
red han in till sin sköna, för att sofva på hennes hvita
arm. Visan slutas med en bön: ”Du Store, Du starke, i
hög-dene bor, Som ögnasten akta din Smorde!” — Visan om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
