Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1533 for flrån Sverige, är föga utmärkt. — En af Gustaf
Adolfs krigare, Ekebladh skref i lagret några stycken,
som äro varmare tänkta än uttryckta, t. ex. visan om de
Fem farligheterna (Stora herdars hyllest, Aprilis väder,
rosenfärgadt kläde, kortespel och sköna qvinnors kärlekj.
Äfven hans sånger bevisa tydligt, huru Protestantismeq
infört i konstan för mycken reflexion äfven i de arter,
der det reua uttrycket af känslan liar sin egentliga plats.
Innerligheten har merendels försvunnit och tråkigheten
kommit i stället. — Man kunde alltså säga att dessa
sån-ger ej äro Imitationer af den gamla lyriskt-episka
folkvisan, ut^n ett nytt slag, der det episka elementet i de
förra ersatts af det reftectiva. Men dessa och följande
sånger äro de sista uppenbarelserna af en okonstlad
lyrik, af folkvisans element i den svenska poesien. Al(
Lyrik, som sedan följer är idel konstpoesi, produkt af
lärda och salongsbildade,—Vi ega ännu att redovisa för
några enkla, m,en sköna folkvisor fast från en sednare
tid. Flera af dem finnas i Atterboms Nordmannaharpa,
andra särskildt tryckta (t. ex. Nägre amoureuse
Herde-visor 1695 m. m.) eller förvarade i handskrift. Vi vilja
anföra några prof. En skogsvisa om Näktergalen. ”O
Näktergal 1 Du som så ljufligt spelar, I grönan dal, Med
toner utan tal! Din ljufva sång Har bragt mrg till att
höra på dig mången gång. Din vackra låt förmår, att
torra ögon ofta blifva våt. Så lät mig ock nu liöra,.Du
lille fbgel snäll! Lät ingen dig förstöra Ifrån din ro I
qväll: Så vill jag dig berömma, Så länge jag nu har Uti
min inre gömma Någon blodsdroppa qvar.” — En annan
visa börjar: ”Du lilla fogel snäll, som vet af intet qval!
Ack, vore jag så fri, Att jag med sådant tal kunde
förlusta mig!”––-Fromma tankar. ”Jag vet mig så dej-
lig en rosa, Är hvit som en liljas blad; Så ofta jag på
henne månd’ tänka, Så göres mig liugen helt glad.” o,
s. v. —^ Den andliga brudens valtfart är en lackcr
om-8krifning af ett stycke ur llöga Visan. — Svmniarsäng
skildrar vackert sommarens glädje: ”Hjertelig mig nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
