Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stjemhjefm \ar i afseende på ämnena ej egentligén
en nationell skald; ej heller rar han en af
verldspöc-siens heroer, men förvår nattioiiallitteratur har han dock
gjort epok. Man jémföre vitterheten före och efter
honom! Man undersöke hana efterföljarea skrifter! —
Nationallitteraturen började med honom. Den Svenska
Sångmön började genast kanna sin kallelse, slog visserligen
anno blott matta och osäkra skaldeslag, men de hade
dock anklang af svensk nationalitet. Den lyriska
realismen beherrskade hädanefter Sveriges poesi. Detta
tide-hvarfs lyrik har två rigtningar, en sträfvande till ren
lyrik, känslo- särdeles herdesång, merendels efter itu-*
lienska mönster och p& italienska former , samt en
reali-stisk lyrik, dela fefieetiv, oftast efter tyska mönster
skapad, tillfällighetspoesi, dels beskrifvande och
lurande , t. ex. Spegel &c., alla hadc anslutningspunkter hos
Stjernhjelm. Äfvea han införde italienska former, äfven
han var tillfällighetspoet, älven han kände Tysklands sara-*’
tida poeter, äfven han refleoterade, besk ref och lärde.
L&torn oss först betrakta Kärlekslyriken och sedan
Till-fål tighet spoesien. Somliga skalder höra till b&da slagen,
men måsta dock hänföras till någotdera,
1. Den érotiskt-italienska skolan. Gunno
Dahl-stjema bildade sig efter Italienarena, Gnarini, Marino
och Loredano, samt deras tyska efteraparc:
Schlesiskt-Lohensteinska skolan, som hade det gemensamma draget
af affeetation, jagt efter det effeetrika, pikanta, qvicka och
svassandé. Dahlstjerna sökte först införa OUave ltime9
men det ännu outbildade Qch rimfattiga språket förenadjt
med hans smaklösa straf v au efter det pikanta gjorde att
hans ottaver i 5:te raden, så att säga i veka lifvet bli
svaga och oskickliga, ty att få två rim går väl an, men
det tredje blir vanligen komiskt och stör alltså verkan
af den poetiska början. Rimmet besvärade honom sä
,mycket, att han ofta måste taga sin tillflygt till
dialect-ord och hvardagsglosor. Ilans metaphorcr, ty efter lik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
