Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tids mig finner; Osynligt torne bår de skonsta rosor, 1
svanhvit hals döljs tidt styggste franioser. Fast jag ej
prunkar fram i stickta kläder, Bepajder ej min battet*
trokig Qäder; Hnr mången som med borg’ bepryder
baken Sknir om hvar toge sitt Igen g& naken? Ar jag ej
stor och stark af hopp och lemmar, En liten bondepilt
två oxar tamar; Vishet och styrka sällan samman äre,
Blah finner stora tran, som litet bära. Är af natnr jag
tyst, kan litet tala, Be tuppar är éj bäst, som mycket
gala. Stor ord och lika makt tycks mig ej duga, Den
mycket talar han plär hälften ljuga. Fast jungfrur hata
mig, det mä de göra, Ilo vet hvart lyckan min mig än
kan fora? Jag får min lika väl, när jag först friar;
0-gräs det växer ju vid torp och byar. Stånd, rikdom,
Skönhet, ttyrka, verldslig klokhet är fåfäng,intet,glas,
fnas, as och tokhet; vi varda allesammans, arm och
rike, knng, honde, dräng, res’, stygg, snygg, tok, klok,
ann’ like. Derfore vill jag alltid lustig vara och i min
ungdoms tid ej glädjen spara. Sorg kommer tidlig nog
när åldren kommer, då jag mot viljan min måst hlifvs
frommer." Den svärmande bacchus dyrkaren bibehöll
således hos sig något aktnlngsvärdt, själsstyrka i
motgång och förnöjsamhet med sin lott.
Från denna I flera afseenden interessanta
personlighet, i åtskilligt lik Lidner, vända vi oss ogerna till ci}
styfkjortel och blåstrnmpa, Fru Brenner, som framaflat
15 barn och ännn flera poemer, men bättre skötte
hushållningen, in skaldekonsten. Dock ärades hon såsom
ett Mordens underverk; man har 30 graf- och
gratulationsskrifter öfver henne,-från Mantua, Mexico,
Köpenhamn och Tyskland. Hon skref på ilera språk lika torrt.
Hon karakteriseras ej bättre än det skett genom en
Ad-lerstedt, som slntar sin långa klagosång vid hennes graf
så: Ack, fina ej en poet, som mästerlig förstår Att
skrif-va så om dig, som du om andra skrifvit? Nej! konsten
13 *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
