Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den tungt roddarns bröst af, ärelystnad gåser,
När f5r fleas snabba kol den brutna böljan fraser«
Lik pilen 1 sin fart han genom vattnet skär,
Och lycklig den, som främst på våta fältet är.
Men hastigt stranden vins, man ser en idog skärt.
Som fängslat böljans folk uti en rutig snara)
Der åter hvimlar fram en fri och sorglok hop,
Som jordens frukter bär med dans och sång och rop«
En lycklig herdeflock naturens oskald målar,
Han offrar injölk och bär ur blomsterkronta skålar/*
Nu kojnmcr, att offra en jägarskara, ! spetsen for
hvilken rider. Atle, som för till Dianas kmd ettsiradt lejon.
Camilla visar sig, Atis tillbeder henne, såsom vore hon
Diana. Snart sänker sig’ett moln och Dianas röst låter
höra sig, som, hotar att straffa Atis for detta misstag«
Han sörje?, <ty han var dpdligt kär i Camilla, liksotn
hon i honom* Camilla hvilade vid roten tf en alm vid
flodens brädd. Från andra stranden’ störta hinder ned
förföljda af jägare. Hon förblndér med qin slöja en
sårad hind och yttrar sin vrede’1 öfver jagarnas. grymhet«
Atis, hörande detta, besluter att döda sig, emedan han
Y*jr hatød, af; Camilla« Han kastar sig, i floden*, men
A-sfrild förvandlar: sig i en röw %cb mottager honom med
sina qvistar. Under dvalan tycker han sig vam i Aop*
pet* tempeli
En lätt, men slipprig våg, till detta tempel lede*)
Man hastigt, löper fram och hastigt slinter, noder)
Man i ett Ögnabljck UV fallet feses opp,
I samma ögnahlick man fortfar i sitt lopp*
Men när tifl templets port.de glada flockar hinni»
De Upeitjd bilder se i gyllne s^yat brinna t
Förtjusning omger dem, allt vill för ögat le)
De gripa efter allt och äga hvad de ae.
Det stolta templet ren liksom ej^koptteM prålar*
Det springer tipp i skyn 1 tusend klara airålar,
t ljusblå stjernen* sen det långsamt regnar ner*
Straxt templet i sin pragt man åter Upphöjdt aCr*
Uppå en bräcklig Thron som ingen grundval ägef,
Det glada Hoppets Gud i ständig syigtning väger;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
