Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bfttéråtur. Vi vlljå derom tippet nital* vår tifVcttygels*.
fin hvar, aom jettfört Svenska vittra producter före och
-efter Dalin* tid, miste medgifva, att sprftket vunnit i
renhet, hyfsning samt concilmitet, att versificationeO
fclifvit renare öch mera välljudande och uttrycken mfeiå
städade. Grtmdeli till denna pntsning i skrifsättet nmfe
redan Dalin, och den har af Sveftska Academien och de
författare, som lefvåt Under dess period, blifvit bragt
til! stor htijd. Hvad således renhet i Språket och
sirlighet i uttryck beträffar, eller i allmänhet det negativa i
konsten, derom har Svenska Academién obestridligt
ganska stora fortjenster. Men för denna prydlighet, for
denna manerlighet och anständighet i Uttrycket,
uppoffrades all poesi, (hvilken förnedrades till éii konst att
göra Vers), och all gedigenhet i
denproSaiskaframställningen. Med ogräset uppryckte mail ifven mycket hvete,
och utgallrade ur svenskan ett antal ord och ordformer,
hvilka man fadn mindre städade och bildade. Många
källor till språkets riktandé och utvidgandet af dess
tillgångar , blefvo sålunda tillstängda. Språket förlorade sin
böjlighet och lätthet att utbildas för nya begrepp och
nya ftsigter, i nya former. Och i synnerhet Skadade den
Vanan, som småningom, medelst det öfversvämmaiide
bruket af franskan, utbredde sig, att ur Galliska språket,
och icke ur egna källor, låna ord och uttryck för de
nyväckta begrepp, hvilka blefvo gängse hos nationen. Hvar
och en som sammanställer Isländskans outtömliga
forrider i detta afseende, eller Tyskans ojemförligt större
böjlighet med Svenskans kända hårdhet möt all
utbildning, inser lätt den stora och oersättliga förlast, som
Svenska språket härvid gjort. Ett tungomål, som riktas
ur främmande källor, försämras nästan i samma grad;
Ur egen rot och stam skall lif och näring.uppskjnta i
dé blomstrande grenarne. Akademien har äfven skadat
poésiett derigenom, ptt den fixerat till norm ett blott
negativt för något, som måste fortgå och utveckla sig
10 *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
