Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ned tiden, poesien. ’— Redan inskränkningen till def
blott allvarsamma miste på nationen ha ofördelaktigt
inflytande. All inskränkning, allt inhägnande är inom
konetens gebit skadligt och otillbörligt. Nn utestängde den
vittra Areopagen, som var bildad af Sveriges yppersta snillem
ntmärktaste män, allting ntom det allvarsamma, ifria
täflandet om de utsatta priserna. Hvad var då
nstnrlj-gare, än att mängden ansåg dessa uteslutne ämnen
så-8om förtappade och förkastade barn, hvilke icke kunde
npptagas ibland de älskeliga? Man skalle väl lita sig till
den af Konnngen inrättade högsta domstolen i vittra
ämnen, isynnerhet då den omgafs med all snille- och
hof-glans i Detta måste nödvändigt missleda alla den, som
utan egen konst att höja sig mot gald oeh decorationer,
trodde på namnet, ryktet och det stora efterdömet. Till
allt detta kom ännn den trånga Snörlifskritik, efter
hvilken alla konstprodncter, bedömdes, och man-bör ej
förundra sig om den svenska poesien vissnade onder
bojorna af moral och ekonomi. Den som genomgår de af
Sven-ska Academien belönade poemerne, skall, med undantag
af några få, finns i dem rätt gods rimmade chrior i
al-lahanda moraliska, politiska, pædagogiska och
ekonomiska ämnen. De magraste och mattaste lifsåsigter, den
tafattaste fromhet och det ängsligaste krälande i det
poetiska stoftet, med bäfvande farhåga för alla högre
ideer, all skarpare blick i lifvet och dess ädlare
förhållanden, utgöra hafvudsnmman af deras innehåll.
Enhuf-vndsaklig ingrediens, för att med pris blifva
ihogkom-men, syntes vara: staplar af namn på märkvärdiga män,
ibland hvilka isynnerhet Örest måste gråts och jämra
sig. Få Akademiska poemer kanna uppvisas, der ej
Horas, Maro eller Virgil, Pindar, Homer, Socrat,
Demo-Sthen, Christiern, Anrel, Trajan m» fl. ståteligen göra
parad. Och allt detta utspinnes i långa tråkiga poemer,
sammanfattade vanligast med långa, släpande
Alexandri-ner; hvilka ati Svenskan alltid blifva tunga, åtminstone
sedan man läst ett stönre antal af dem t följd. Svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
