Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Academien har dessutom ifrån Fransoserna adopterat och
ytterligare utbildat en ny konstart, som hvarken är poesi
eller prosa, utan har något af bägge. Detta amphibium
benämnes äreminne. Det sväfvar på gränsen mellan
historisk framställning och poetiskt utmålande af ämnet.
Den som vill läsa granna ord utan kärna och roa sig åt
snömos och svampaktiga floskler, gripe till ett belönadt
äreminne. Det historiska står der och coquetterar med
doftlösa kransar af utmålade pappcrsblommor, så ofta
det ej får träda i bakgrunden och blygas öfver allt det
obetydliga och småaktiga man vill påtruga detsamma.
Med ett ord; Poesi och Prosa strömma här fram i en
bullrande vattuflod af väderfulla bubblor.—Det redbara
var dessutom tidens hufvudsak och konsten skulle icke
blott förnöja, utan äfven medbringa reell nytta. (”Och
hvarje vitter konst ett flyktigt lof begärde, Om den ej
nyttan böd att stå det sköna bi.”) Såsom en from och
lustig matrona stökade nu Svenska skaldekonsten i
visthus och skafferier, och ordnade der allt efter meter och
rim. Om ekonomien vunnit derpå, kunna vi icke
afgö-ra; säkert är åtminstone att poesien, i dam och fläckar,
framtedde bevis på sin huslighet och sin redbara
användning*’ *)% —
i
Detta är i många afseenden ganska val och
träffande sagdt, dock ej utan ett visst fosforistiskt hån och visa
öfverdrift i åtskilligt, som härleder sig deraf, att man
dömmer allt efter idealer, ej relativt till tiden. Hvad
som här säges om Svenska Academien gilla vi till en del
med vissa tillagg, äfvensom vi skola modifiera omdömet
om den franska smaken och Gustaf III Svenska
Acade-mien**)» ej de utmärkta individer, som der egt ech ega
*) Denna smak i poesieo är ej mera träffande karikerad än i O*
det Redbarheten i Atterboms Dikter. II. 119.
**) Ar 1836 utfärdade Svenska Akademien genom sin Secreterare
ett loftal öfver sig sjejf, som 5r nppfylldt af flera ogrundade
anspråk och falska premisser och conclnsioner. Vi mcnai Ds-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
