Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utveckla sina tankar och med smak ge dem ett
genomskinligt uttryck, är vältalarens kallelse, ej att fritt
fantisera öfver sitt ämne, hängifva sig åt
inbillningsgåf-vans glänsande fictioner, skapa lefvande tankar, bilder,
gestalter, något annat Sn döda begrepp, något annat än
att reftectera öfver det gifna i verlden såsom det är.
Att bygga nya bättre verldar midt i den närvarande är
skaldens höga kallelse, särdeles den dramatiska skaldens.
Gustaf III var ej skald, var cj mäktig af poetiska idéer,
gaf derföre blott rhetorik i dialoger. Man må derföre
icke af hans dramer på prosa begära poesi, djup tragisk
uppfattning af menskligheten och djup framställning af
menniskohjertats innersta verld af känslor, tankar och
passioner. Den åsigt man hade om uttryckets
moderation, smak, elegans hindrade uttryckets värma. Den inre
elden hade så många isande hinder att besegra och
genomtränga inan den hann arbeta sig fram till sitt sista
uttryck, att det var något stelt inan det kom fram. Vi
kunna ej rätt förklara oss hvarföre så skett, men
läsningen af denna tids dikter gör på oss detta kalla
intryck. Det är som Sångmön oftast ej hade hjerta eller
fantasi, utan blott förstånd och derföre framaflade
endast dödfödda foster, rhetorik. Rhetoriken är mera till
att lysa, än värma. Dramerna från denna tid, alltså
Gustaf III:s äro derföre mera till för yttre effect, än"
för väckande af inre rörelse. De gå ej från hjerta till
hjerta. De äro thoatraliska blott, hvilket är en yttre
förtjenst, som skolat ersätta den inre, den poetiska. De
Ire rätt behagliga, rätt granna att åse, men efterlemna
intet intryck. Anläggning, karaktersteckning,
situationer kunna vara vida bättre, vida djupare, men såsom
•ällskaps- och hoftpectakel äro de de bästa svenska hn
storiska skådespel vi ega, undantagandes Beskows, ty
der uttalar sig mer poesi och sträfvan efter mera
dramatiskt djup. Vi hafva med nöje sett flera uppföras,
och de hafva tagit sig ganska vål ut, men att pröfvas
af oss, bildade i den nya ästhetikens åsigter med dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
