Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sind dqck e* Sm udø Mkk med. på det beåröfvad* Fbjjand
Kaita ditt öga till om. Ditt leende, mäktige Fader,
År all varelses lif; ditt hol all varelse» ande.
Herre, du vhte din arm, och h&ren reatee af häpnad.
Dagern alnkadee mpp af nattliga frostiga mörker,
Djupet sprutade skum, dim himmel slungade iammor,
Straffst bådade# om ur stormarnea dödabama**,
Och vi sågo vår graf!–––Men din förbarmande godhet
Lystnade till vira. rop — — Pu nips te de trotsande böljor.
Väldige Gudt som synes i allt, och fattas gf ingen,
Dödligt öga gir ej ditt heliga dunkel igenom)
Men en redlig suck, en bön ka« (unna Mt ara«
Perfer tMk* vi P*gl
Härligt är ditt namn, dq akyatfiea evig? Konung.
Lo fre dig himlames här! Allt lefyande qväde din ära,
Ty du frälsar i nöd–––J djup, fqrknnnens hans allmagt.
Sjungen Er Skapares nåd, J luftens qvittrande söner,
Och du f{ältade tolk! Ack vörda di« herrskaude Fader.
Hans vördnad for det religiösa uttrycker sig äfvgn
pä prosa, .Se kär t. e* ett sidehngg mot tidens
philo-•ophi med anledning af ett sjödju#, Malefit. ’’Naturen,
som stundom tyckea leka i sina verk, har förmodligen
alstrat denne, för att ha någon varelse på vattnet, som
kande, likna våre aå kallade starke andar på landet,
hvilke af en ursinnig ktttsjighet till att vara nye ouh
besynnerlige, städse simma mot strömmen. Bibeln ir
för gammal, derföre duger han Icke. Själen begripa
de icke; alltså är det kroppen, som tänker. Helfvetøt
är en tusenårig fabel till att skrämmn en vidskeplig
aU-raoge. Ock bvarftre akulle de gå i kyrkan, så tänge
det är så allmänt, En Gud vilja de väl ha; men kunna
ej tåla den, anm folkhopen dyrkar. Hartøg philosophi:”
––––-Sitt Sverige älskade han si, att han, när han
slutat sin resa, utbrister; ’"Sverige säger jag till siat,
År det bäata Gnd bag skapat« Jag ej andra tøqd
begapat, Om jag vetat det förut. Den som reser. hemifrån
Efter lärdom heller seder, Efter föda eUar hettar,røgt’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
