- Project Runeberg -  Svenska poesiens historia / Del 1. Från äldsta tider till 1809 /
315

(1839-1840) [MARC] Author: Carl Lénström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

S15

fare också blott en yttre, prydnad, ofta menlig för
innehållet. — ”Thorilds åsigter *) af Pöesien voro alltså
helt olika méff Ae, hland hano samtid, 1 vårt
fädernesland herrskande. Skaldekonst var, enligt hans deänition,
tntet annat Än ”glansen af bild, höjden af känsla,
styrkan af Språkets Mnsik.” Derfore ansåg han icke
allenast Rimmet — hvilket på 1*180:talet förklarades för
8makens Ulla broder och så vigtigt, att försöket att
tkrifva i orimmad dactylisk meter, förklarades för en
lika vådlig, som onödig ny hel 9 stridande mot den i
Vit-terheten allmänt godkända smaken — utan äfven meterri
•om nägon ting i Poesien alldeles öfverflödigt Och
ovä-^Séndtligt, förklarande, att Rimmet ej är annat ån ”hvad
en afmätt knäpp på etrlngen skulle vara 1 en
Violinsonat, eller en återkommande Capriolett i en dans,” ja
•jelfva Metern ”ej annat ftn ett kallt mode (l.c.).” Halt
försökte således Icke allenast, midt bland den då stora
mängden af svenska Rimm are, på én tid, då de fordna
försöken att bilda en svensk vers efter de gamles
metriska reglor, längesedan blifvit glömda och förlöjligade,
ntan äfven långt innan deras tjenlighet för vårt starkt
accentuerade språk, ännu — utom med ett par
undantag — af någon åter var insedd, att bilda såväl svenska
Hexametrter och andra lyriska Metrer, utan äfven fria
rhythmiska Sånger, i likhet med den form som Goethe
gifvit åtskilliga äf sina lyriska Stycken, ja till och med
att alldeles bortlägga all meter, åll afmätt rhythra och
I fullkomlig obunden form gifva gestalt åt sina skaldiska
conoeptioner, nnder namn af prosaisk poesi—ett namn,
•om tyckes innebära en uppenbar motsägelse mellan
Snbject och Predikat. — Vidare, under det alla hans
medtäflare om Skaldekonstens Lager förklarade den rent
af till en Gnd upphöjde Voltaire, som det Uteslutande
högsta mönstret, och i allt ej t voro annat än imiterande
beundrare af hvaije fransysk obetydlighet, uttalade han

) Litt. Tldn. 1920.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:03:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lcjsvpo/1/0323.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free