Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att endast f& Fransoser ägde något ädelt (sid. ö®); att
Galliens Sångmö endast var en Modekrämerska, som re-»
dan beherrskat oss för lange (sid. 25), och att Voltalra
blott var en Rimmästare, af hvars 30 band Verser man
knappt finner 3:ne blad af Poesi (sid. 85). Deremat upp-»’
höjde han såsom de största af alla Skalder, framför alla
Ossian och dernäst Shakespeare, KJopatock, Gessner,
Goethe och Stjernhjelm (5;te Sång. Passionerna), på den
tiden i Sverige föremål för den allmänna glömskan eller
det sflecterade föraktet. —’ För att fullända teckningen
af hans theoretiska grundsatser, må slutligen nämnas ,
att han ansåg Epiken och Dramatiken, Hjelteäfventyret,
såsom foster af en sublim smaklöshet, men deremot Lä-i
rodikten och Odet, sops de aldra yppersta slag af Skal-*
dekonst, hvilkas högsta föremål är, att genom ett sannt
pch starkt uttryck af geni, röra, upplyfta, förtjusa c|e
medlefvande. Dock bör härvid tilläggas, att Thorilds)
åsigter med tiden nndergingo betydliga förändringar.
Men att han så högt uppöfver alla Skalder värdera*
de Ossian, så att han till och med finner sjelfva Homer
mot honom vara intet, det bevisar väl, utan mindre
förtrolig bekantskap med den store grekiske Mästaren, att
hela Thorilds inre poesie antagit formen af en
sentimental natnrlängtan, hvilken , äfven ligger till grund för hans
pbilosophi8ka åsigter. Denna sentimeut&Usm — såsom
tydligt synes af hans yttranden i 5ite Sången af
Pas-$ionerna — bestämde icke allenast hans satt att
uppfatta skönheterna äfven hos Shakspeare och Klopstock,
utan var äfven troligtvis en integrerande orsak till han#
bemödanden för den så kallade prosaiska Poesien.
Det ena af elementerne till en sådan gudaalskad
varelse , nobile pectus, en inre djuphet af idéer, rikedom
och storhet i uppfinningen, ägde han., visserligen; me#
han var aldrig herre öfver sin enthusiasm, så snart han
trädde ntom Reflexionsförmågans kalla sfer. Det brast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
