Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
honom de« 6« mågna sonatur,am, den bAdsUde kraft, som
for den fulländade Konstnären är lika så väsendtlig. Lägg
härtill, att det felades honom en fullkomlig inre
harmo-ni, hvilken han aldrig kunde ernå, samt sinne for den
art mildare sanning, som uttalar sig i bilder, former ocli
teeken. Den Stränga, nakna, absoluta Sanningen var hans
fiudOm, för hvilken han alldeles glömde det sköna
skenet, utan hvilket den förra aldrig kan inträda inom kon-»
stens gebit. Den abstrakta genialiteten öfvervägde och
undertryckte hos honom nästan alltid det individuella,
inom former begränsade. Derföre framrusade stundom
filt de mäktiga idéerna, utan att tagi gestalt och har«
mOnisk form, t. et. Passionerna (sid. 31—46), dådetta
Poem betraktas i sin helhet, Pbrssmark (sid. 127—136)
bch hans Prosaiska Skaldestycken. Eller också å andra
sidan, då han, genom användande af Reflexionen, ville
kufva sin inre tjusning, så hände det, att i trots af hans
egna reglor, det i hans produktioner intet annat uppkom
in detta ”tåtande,” detta blotta ”Folkvett med rim på,”
som han sjelf utmärkt som det förkastligaste i
Skaldekonsten»
Ja! väl samtlige Göthamanna Sångerna (sid. 167—
207) äro utan undantag icke annat än den naknaste
prosa, hvilken här, i trots af tankarnas sundhet och
uttryckets energi, icke alltid göra den verkan, somhvarje
poetiskt stycke måste fraipbringa, emedan den yttra
forman ger oss löfte om sköntbildade idéer, dä vi i
sjelf-va verket icke erhålla annat än idel relationsbegrepp med
rim på. Å andra sidan kan icke nekas, qtt vissa af dessa
stycken, med all deras poetiska torrhet, dock hafva en
ton af rent, kraftigt naturspråk, af en, hvad man skulle
kunna kalla gammal äkta svenskhet, så^att det synes som
Thoriid, om han velat egna sig åt denna skrifart, skulle
hafva.blifvit deh yppersta skribent för allmogen.
Men der öfVerraskade honom äfven understundom
Sånggudinnan, ooh lade till belöning för hans1 höga alf«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
