Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
star såtom menniska och medborgare, än neka honom
ett rum bland egentliga skalders antal. Dock träffar maa
i Första delen några få skaldestycken af ett värde, som
desto lifligare förvånar, ju sällsammare och liksom iso-,
lerade från hela sin auctors väsende de st& bland den
öfriga massan^ Äro de foster af dessa
ögonblicks-ingif-velser/som sparsamt genomvärma älven kallare naturer t
Eller förråda de en med uppsåt qväfd och förvriden kraft?
Jag menar här det mästerliga Odet till Melpomene,
JCåns-lan för Fosterlandet, Till Solen, och på sätt och via
Djurkretsen. Dessa verkliga dikter sakna hvarken lyrisk
värma eller sanning i corapositionen. Skalden tyckes
här condencerat all sin förmåga, då de vackra ställen,
vi annars förmått uppleta, synes var* blott spridda
gnistor deraf, t. ex. det bekanta Epkaphiutn, som slutar
imitationen af Grays Kyrkogårdseiegi, några stråfer i
de Shenstonska Elegierna, här och der i Fablerna, det
rörande lugnet och enfalden i de Åldriges Minne o. s.
v. 1 förbigående anmärka vi, att i de flesta förf. arbe*
ten, som icke äro fabler eller uttryckligen titnlerade
Satirer, råder oförändradt samma anda, samma
känslö-grad, samma ton, samma tendens; så att, om man
skref-ve Ode der det Står Elegi och Skaldebref der det står
Ode o. 8. v. skulle förhållandet mellan titel och form
1)11 alldeles detsamma.’* — Herr S. har i Fabler tagit
ka Fontaine till mönster. ”Men då donnas urbana
sällskapston ännu på långt när icke är amalgamerad med
hans pensel; hans språk lågt och mindre vårdadt; hans
infall ofta sökta, och mindre läckra dertill; änteligen
versbyggnaden sträf och ofullkomlig: så felas det
honom visserligen ganska mycket till god Fabelskald. 1
allmänhet kan man (dock) säga om Hr S:s Fabler, ännu
till en del de bästa vi’ äga på vårt språk (dér vi äga så
litet som duger!) att de äro icke så oäfna. Herr S. liar
icke (heller) uppfattat Satirens betydelse ur en klarare
synpunkt än de vanliga Fransyska skönandars, utom det
Svenska Poes. Hist. 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
