Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äfver allt lita, derBre Wef ack poesien enformigt lika,
endast med ton af den nation, aom var den goda tonena,
modets, moderlsnd, Frankrike. Smaken blef liksom siil«
skapslifvet ock ofta språket fran^pskt;* nationella imnen
.ock sympsthier tycktes förqväfda, eller behandlades
åtminstone icke svenskt och popnlirt. Denna moderna
(akademiska) tidens.theori var dessutom
empiriskt-sen-pualistisk, smaken var subjectiv, eller blott så vida
ob-jectiv, som den bestämdes af franska föredömen, hvilka
åter bildades af abstractioner dragas ur den
missförstådda antikens misterverk. Om Ideer och det skönas
kallelse att vara en sinnebildning af nationallifvets Innersta
tankar och känslor, och det gndomligas uppfattning genom
nationerna, var icke fråga. De förnämsta lytena i
denna akademi »ka ttnalt och åsigt äro ofvan antydda.
Man började snart ana, att det icke stod ritt till
ined den gamla skolan, med Gallieismen. Man började
betvifla förståndets nteslntsnde ritt i poesien. Man fann
den moderna poesien bestå af torra och nakna begrepp,
öfverdrsgna med ett skil af rhetoriska prydnader.
Formen och innehållet befnnnos ieke genemtringa
hvarandra. Man började finna förståndet, klokheten,
förställningen på längden ledsamma i sällakapslifvet ifvensont
<jeras uttryck i vers. Man ville från ord komma till »ak. Mai*
ville ha fram det naturliga, enkla, ifvensom känslanniJH
fantasien, man förkastade imitation af andra nationers
vitterlek, om man Icke tillika ritt uppfattat den nations
llfvsnde ands och culturprincip, som man imiterade; man
tog den nationella historien och sagan, med ett ord
nationens hela historiska lif, till ämne för konsten. Dessa
frågor framkastades i slutet af 18 S., då moderna
tiden slutade sin mission, att utbilda fontåndet och
andra modlande krafter t. ex. 1 staten det tredje ståndet,
i filosofien dognaatiskt-rationeila rigtningar, i Theologien
en luthersk skolastiks dogmatism, i poesien det
didaktiska elementet, jemte medlen för ett framtids
fortskridande i »makan och »pråket; . Medeltiden var en svir-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
